Lundgren, Tyra (född 9/1 1897 Stockholm, död där 20/11 1979), målare, skulptör, glas- och keramikkonstnär. Hon studerade 1914-18 vid Högre konstindustriella skolan, 1918-22 vid Kgl Konsthögskolan och utomlands skulptur vid Anton Hanaks skola i Wien 1920 och måleri vid André Lhotes akademi i Paris, där hon 1930 skaffade en egen ateljé. Hennes kontakter med Sèvresmanufakturen (1931-39) erbjöd henne bästa tänkbara tekniska hjälp.
Lundgren var synnerligen internationellt inriktad; hennes måleri från kubism till surrealism återspeglar hennes livliga kontakter med konstlivet i Europa där hon, bl.a. i Rom, vistades stora delar av 1920- o. 30-talen. I Italien påverkades hennes måleri senare av det solmättade ljuset och hennes palett blev ljusare och lättare. Lundgren lade även stor vikt vid teckningskonsten.
Lundgrens främsta insats låg emellertid inom den keramiska skulpturen och glasskulpturen. Hon besökte Arabia första gången 1924 och verkade vid fabriken åren 1926-30 och 1936-37 samt bidrog bl.a. till företagets kollektion på världsutställningen i Paris 1937. Hon var anställd som konstnärlig ledare vid Rörstrand 1929-30 och senare, 1940-50, kom hon att verka i en egen ateljé vid Gustavsberg och med glaskonst för Venini i Murano 1936-51.
Från 1940 bodde Lundgren huvudsakligen i Sverige och utförde bl.a. polykroma stengodsreliefer, friskulpturer och textilier för offentliga utrymmen. Hon avbildade ofta kraftigt stiliserade fåglar och fiskar samt gjorde porträtt, bl.a. en lång rad självporträtt. I början av 1930-talet arbetade hon mest i porslin och fajans, men övergick i mitten av decenniet till chamotte-tekniken.
Lundgren skrev även om konst och konstindustri i olika facktidskrifter. En retrospektiv utställning av Lundgrens omfattande produktion hölls i Konstakademien i Stockholm 1978. Utgav 1946 självbiografin Lera och eld. (H. Kalha, Tyra Lundgren och Arabia - en blick på konstnären i industrin. Keramos; Artiklar om keramik, 1996; Taidekeramiikka Suomessa, red. Å. Hellman, 2004) (Bengt von Bonsdorff)
Lundgren var synnerligen internationellt inriktad; hennes måleri från kubism till surrealism återspeglar hennes livliga kontakter med konstlivet i Europa där hon, bl.a. i Rom, vistades stora delar av 1920- o. 30-talen. I Italien påverkades hennes måleri senare av det solmättade ljuset och hennes palett blev ljusare och lättare. Lundgren lade även stor vikt vid teckningskonsten.
Lundgrens främsta insats låg emellertid inom den keramiska skulpturen och glasskulpturen. Hon besökte Arabia första gången 1924 och verkade vid fabriken åren 1926-30 och 1936-37 samt bidrog bl.a. till företagets kollektion på världsutställningen i Paris 1937. Hon var anställd som konstnärlig ledare vid Rörstrand 1929-30 och senare, 1940-50, kom hon att verka i en egen ateljé vid Gustavsberg och med glaskonst för Venini i Murano 1936-51.
Från 1940 bodde Lundgren huvudsakligen i Sverige och utförde bl.a. polykroma stengodsreliefer, friskulpturer och textilier för offentliga utrymmen. Hon avbildade ofta kraftigt stiliserade fåglar och fiskar samt gjorde porträtt, bl.a. en lång rad självporträtt. I början av 1930-talet arbetade hon mest i porslin och fajans, men övergick i mitten av decenniet till chamotte-tekniken.
Lundgren skrev även om konst och konstindustri i olika facktidskrifter. En retrospektiv utställning av Lundgrens omfattande produktion hölls i Konstakademien i Stockholm 1978. Utgav 1946 självbiografin Lera och eld. (H. Kalha, Tyra Lundgren och Arabia - en blick på konstnären i industrin. Keramos; Artiklar om keramik, 1996; Taidekeramiikka Suomessa, red. Å. Hellman, 2004) (Bengt von Bonsdorff)