Luukanen, Marja Elina (f. 7/3 1941 Hfrs), grafiker, hum.kand. 1970. L. studerade 1961-64 vid Tekniska högskolan (arkitektavdelningen), 1965-70 vid Helsingfors universitet samt 1970-74 vid Konstindustriella högskolan; fortsatta studier på grafikens område med Pentti Kaskipuro och sin mor, Lea Ignatius som lärare. Hon ställde ut första gången 1971.
L. tecknade i början figurer, men blev senare känd för sina rofyllda och förfinade landskap och interiörer i etsningar och akvatinta, som hon utvecklat på ett mästerligt sätt. Hon övergick 1975 till färggrafik efter att ha gått i en kurs i Aukusti Tuhkas skola. Hennes färger har alltid varit mycket sparsamma och dämpade, vanligen endast bruna och blå toner. Motiven har ofta bestått av tomma bibliotekssalar, trappuppgångar, interiörer med bord, stolar och bokhyllor och utsikter genom öppnade dörrar. L. har aktivt medverkat i olika konstnärsorganisationer och tillhört Kaskipuros skola. (L. Rantanen, Portaat valoon. Elina Luukasen grafiikkaa, 1998; T. Nyrhinen/H. Väisänen, Vedostuksia - Suomalaista taidegrafiikkaa 2000-luvulta, 2003; P. Rautio, E.L - Odotustiloja, 2003) (Bengt von Bonsdorff)
L. tecknade i början figurer, men blev senare känd för sina rofyllda och förfinade landskap och interiörer i etsningar och akvatinta, som hon utvecklat på ett mästerligt sätt. Hon övergick 1975 till färggrafik efter att ha gått i en kurs i Aukusti Tuhkas skola. Hennes färger har alltid varit mycket sparsamma och dämpade, vanligen endast bruna och blå toner. Motiven har ofta bestått av tomma bibliotekssalar, trappuppgångar, interiörer med bord, stolar och bokhyllor och utsikter genom öppnade dörrar. L. har aktivt medverkat i olika konstnärsorganisationer och tillhört Kaskipuros skola. (L. Rantanen, Portaat valoon. Elina Luukasen grafiikkaa, 1998; T. Nyrhinen/H. Väisänen, Vedostuksia - Suomalaista taidegrafiikkaa 2000-luvulta, 2003; P. Rautio, E.L - Odotustiloja, 2003) (Bengt von Bonsdorff)
Luukanen, Elina. Rokkas dörr, 1981, etsning, akvatinta. Konstnären är framför allt känd för sina små, förfinade etsningar i färg. Den sparsamma färgskalan skänker bilderna sensitivitet, rikedom och en drömliknande stämning. Foto: Centralarkivet för bildkonst, P. Virtanen.