Maaninka, kommun (gammalt sv. namn Maninga) i Norra Savolax 45 km n.v. om Kuopio, Östra Finlands region. Areal 468 km2, invånare 3 841 (2011).
Maaninka genomdras av Idensalmistråten, här bildad av Onkivesi, Maaninkajärvi (längd ca 15 km, bredd 2 km, 82 m ö.h.) och Ruokovesi; de två förstnämnda sjöarna är förenade genom Ahkionlahti kanal (färdigställd 1874, längd 1,7 km, sluss från 1920) vid farleden Idensalmi-Kuopio. En ny kanal (163 m) byggdes 1980-83. Odling och bosättning (bl.a. kyrkbyn, 1 000 inv. 2000) följer sjöarna. I v. utbreder sig en kuperad skogsbygd, medan åsen Maaninganharju är den dominerande naturformationen i ö. Vid ett vattendrag som utfaller i Maaninkajärvi finns landets högsta fors i fritt tillstånd, Korkeakoski (fallhöjd 46 m). Bland företag märks Oy Feelmax Ltd (gr. 1993, 10 anst. 2004), som tillverkar s.k. tåstrumpor och skor.
Trakten kring de fiskrika sjöarna koloniserades redan kring sekelskiftet 1500. Maaninka utgjorde centrum för regionens förvaltning (Tavisalmi kungsgård tillkom 1552, Fincke, Gustav), innan denna koncentrerades till Kuopionäset. Maaninka blev kapell under Kuopio 1765 och bildade egen församling 1871; träkyrka (Ch. Bassi) från 1843. Vid Ruokovirta ström (mellan Maaninkajärvi och Ruokovesi) fördes 1808 en uppehållande strid under ledning av Sandels (minnesmärke rest 1933). Kommunen, som upprättades 1872, fick 1944 ett befolkningstillskott på drygt 1 100 personer huvudsakligen från Salmis socken inom det till Sovjetunionen avträdda området. (M.A. Mykkänen/P. Sulasmaa, Maaningan historia, 1972)
Maaninka genomdras av Idensalmistråten, här bildad av Onkivesi, Maaninkajärvi (längd ca 15 km, bredd 2 km, 82 m ö.h.) och Ruokovesi; de två förstnämnda sjöarna är förenade genom Ahkionlahti kanal (färdigställd 1874, längd 1,7 km, sluss från 1920) vid farleden Idensalmi-Kuopio. En ny kanal (163 m) byggdes 1980-83. Odling och bosättning (bl.a. kyrkbyn, 1 000 inv. 2000) följer sjöarna. I v. utbreder sig en kuperad skogsbygd, medan åsen Maaninganharju är den dominerande naturformationen i ö. Vid ett vattendrag som utfaller i Maaninkajärvi finns landets högsta fors i fritt tillstånd, Korkeakoski (fallhöjd 46 m). Bland företag märks Oy Feelmax Ltd (gr. 1993, 10 anst. 2004), som tillverkar s.k. tåstrumpor och skor.
Trakten kring de fiskrika sjöarna koloniserades redan kring sekelskiftet 1500. Maaninka utgjorde centrum för regionens förvaltning (Tavisalmi kungsgård tillkom 1552, Fincke, Gustav), innan denna koncentrerades till Kuopionäset. Maaninka blev kapell under Kuopio 1765 och bildade egen församling 1871; träkyrka (Ch. Bassi) från 1843. Vid Ruokovirta ström (mellan Maaninkajärvi och Ruokovesi) fördes 1808 en uppehållande strid under ledning av Sandels (minnesmärke rest 1933). Kommunen, som upprättades 1872, fick 1944 ett befolkningstillskott på drygt 1 100 personer huvudsakligen från Salmis socken inom det till Sovjetunionen avträdda området. (M.A. Mykkänen/P. Sulasmaa, Maaningan historia, 1972)
Maaninka fick efter andra världskriget ett betydande befolkningstillskott i form av förflyttade karelare. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.