Mäntsälä, kommun i Nyland 60 km n.o. om Hfrs, södra Finlands region. Areal 581 km2, invånare 20 131 (2011).
Bördiga lerslätter täcker största delen av s. och mell. Mäntsälä. Mellan dalarna ligger skogbevuxna kullar och åsformationer. I kommunens n. del finns talrika små sjöar. De avvattnas av det vattendrag som under namnet Svartsån (i övre loppet Mäntsälänjoki) utfaller i Svartbäcksfjärden i Borgå. Bebyggelsen är tätast utmed åarna och vid sjöstränderna; kyrkbyn (ca 9 000 inv. 2005) vid motorvägen Hfrs-Lahtis har utvecklats till ett handelscentrum för den omgivande bygden. Den fick 2006 en station vid den nya banan Kervo-Lahtis, vilket ytterligare förbättrade förbindelserna med huvudstaden; kommunen har under de senaste decennierna haft en stabil befolkningstillväxt.
Mäntsälä var tidigare känt för sin tändsticksindustri; ortens sju tändsticksfabriker (av vilka den äldsta grundades 1876) stod 1910 för ca hälften av landets tändsticksproduktion. Störst var Saaris tändsticksfabrik (gr. 1904) på gården med samma namn. Bl.a. konkurrensen från den svenska tändstickstrustens sida ledde till att tändsticksindustrin i Mäntsälä upphörde under mellankrigsdecennierna; Saaris tändsticksfabrik nedlades 1935. Mäntsälä har idag en mångsidig industri, bl.a. metall-, plast- och grafisk industri, sågverk och snickerier m.m. Bland företag märks belysningsföretaget Idman Oy (gr. 1897, 285 anst. 2005), som ingår i Philipsgruppen, Finndent Oy (gr. 2001, 15 anst. 2004), som tillverkar tandläkarutrustning, och Leveltec Oy (gr. 1986, 15 anst. 2004), ett telekommunikationsbolag med egen produktion. Herrgården Frugård med anor från början av 1600-talet ägdes 1709-1912 av släkten Nordenskiöld, övertogs 1964 av staten, iståndsattes senare av Museiverket och inrättades till museum 1982.
Mäntsälä blev 1585 kapell under Borgå och bildade egen församling 1616; tegelkyrka (E.B. Lohrmann/J. Wiik, 1866). Orten blev i början av 1930-t. beryktad genom det s.k. Mäntsäläupproret. (Mäntsälän historia, 3 bd, 1991-97)
Bördiga lerslätter täcker största delen av s. och mell. Mäntsälä. Mellan dalarna ligger skogbevuxna kullar och åsformationer. I kommunens n. del finns talrika små sjöar. De avvattnas av det vattendrag som under namnet Svartsån (i övre loppet Mäntsälänjoki) utfaller i Svartbäcksfjärden i Borgå. Bebyggelsen är tätast utmed åarna och vid sjöstränderna; kyrkbyn (ca 9 000 inv. 2005) vid motorvägen Hfrs-Lahtis har utvecklats till ett handelscentrum för den omgivande bygden. Den fick 2006 en station vid den nya banan Kervo-Lahtis, vilket ytterligare förbättrade förbindelserna med huvudstaden; kommunen har under de senaste decennierna haft en stabil befolkningstillväxt.
Mäntsälä var tidigare känt för sin tändsticksindustri; ortens sju tändsticksfabriker (av vilka den äldsta grundades 1876) stod 1910 för ca hälften av landets tändsticksproduktion. Störst var Saaris tändsticksfabrik (gr. 1904) på gården med samma namn. Bl.a. konkurrensen från den svenska tändstickstrustens sida ledde till att tändsticksindustrin i Mäntsälä upphörde under mellankrigsdecennierna; Saaris tändsticksfabrik nedlades 1935. Mäntsälä har idag en mångsidig industri, bl.a. metall-, plast- och grafisk industri, sågverk och snickerier m.m. Bland företag märks belysningsföretaget Idman Oy (gr. 1897, 285 anst. 2005), som ingår i Philipsgruppen, Finndent Oy (gr. 2001, 15 anst. 2004), som tillverkar tandläkarutrustning, och Leveltec Oy (gr. 1986, 15 anst. 2004), ett telekommunikationsbolag med egen produktion. Herrgården Frugård med anor från början av 1600-talet ägdes 1709-1912 av släkten Nordenskiöld, övertogs 1964 av staten, iståndsattes senare av Museiverket och inrättades till museum 1982.
Mäntsälä blev 1585 kapell under Borgå och bildade egen församling 1616; tegelkyrka (E.B. Lohrmann/J. Wiik, 1866). Orten blev i början av 1930-t. beryktad genom det s.k. Mäntsäläupproret. (Mäntsälän historia, 3 bd, 1991-97)
Mäntsälä kallar sig herrgårdskommunen och har fortfarande hela 15 herrgårdar, trots att flera av dem efter andra världskriget styckades bl.a. till tomter för flyktingar från Karelen. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.