martharörelsen. Den tvåspråkiga föreningen Martha bildades 1899 med uppgift att sprida folkbildning till alla kvinnor i hela Finland, vilket ansågs nödvändigt inför de hotande förryskningsåtgärderna. Kvinnornas insats var av stor betydelse: kvinnan hade en nyckelroll i hemmet - det var ju främst hon som uppfostrade den kommande generationen av "ansvarsmedvetna och dugande medborgare". Upplysningsarbetet skedde i form av föredrag och kurser av skiftande natur under devisen "Att sprida gagneliga kunskaper bland kvinnor". Detta ordnades bl.a. som undervisning i geografi, läsning, skrivning, räkning, barnavård, lanthushållning, matlagning, hygien o.s.v. Verksamhetens art blev senare mer praktiskt betonad, men det ideella inslaget har ständigt varit betydande.
M. strävar efter att ge sina medlemmar såväl insikter i sociala och kulturella frågor som handledning i angelägenheter som rör husmoderns dagliga gärning, även om betoningen idag ligger på kvinnan istället för på husmodern. Konsulenter i hemkunskap och trädgårdsskötsel utför rådgivningsarbete i hithörande och andra ämnen. Föreningen Martha delades 1924, varvid dagens Marttaliitto och Finlands svenska marthaförbund uppkom. Delningen skedde främst p.g.a. att föreningen hade vuxit sig så stor att man ansåg att arbetet kunde effektiveras och förenklas om den delades, men självfallet spelade också språkfrågan en roll. Samarbetet mellan de två förbunden sköts genom ett centralutskott med representanter för båda organisationerna. (M. Haltia, Marttatoiminta 1899-1974, 2 bd, 1949-74; A. Ollila, Suomen kotien päivä valkenee..., 1993; S. Liljeberg-Elgert red., Martha - kvinna i tiden 1899-1999, 1999)
M. strävar efter att ge sina medlemmar såväl insikter i sociala och kulturella frågor som handledning i angelägenheter som rör husmoderns dagliga gärning, även om betoningen idag ligger på kvinnan istället för på husmodern. Konsulenter i hemkunskap och trädgårdsskötsel utför rådgivningsarbete i hithörande och andra ämnen. Föreningen Martha delades 1924, varvid dagens Marttaliitto och Finlands svenska marthaförbund uppkom. Delningen skedde främst p.g.a. att föreningen hade vuxit sig så stor att man ansåg att arbetet kunde effektiveras och förenklas om den delades, men självfallet spelade också språkfrågan en roll. Samarbetet mellan de två förbunden sköts genom ett centralutskott med representanter för båda organisationerna. (M. Haltia, Marttatoiminta 1899-1974, 2 bd, 1949-74; A. Ollila, Suomen kotien päivä valkenee..., 1993; S. Liljeberg-Elgert red., Martha - kvinna i tiden 1899-1999, 1999)
martharörelsen. Att sprida kunskap har varit dess uppgift alltsedan starten. Under de tidiga åren gällde det t.ex. sömnad, mjölkhushållning och hönsskötsel, men idag ges "smartha tips" om t.ex. ekologiska frågor, ekonomi och konsumtion. Foto: Finlands svenska marthaförbund.
Marthastugan i Virkby. Foto: H. Ekberg.