Mejlans, fi. Meilahti, delområde i distriktet Grejus i Hfrs, 6 848 inv. (2009). Mejlans har fått namn efter Mejlans gård, som på 1600-talet var augmentshemman under Munksnäs gård och senare innehades av enskilda (bl.a. generalguvernör Fabian Steinheil i början av 1800-talet) samt 1871 övergick i stadens ägo. Villatomter som ursprungligen användes endast för sommarbosättning började utstyckas vid stranden av Fölisöfjärden 1885, och på 1920-talet fick villaområdet sin slutliga utformning. Gårdens huvudbyggnad av trä från slutet av 1700-talet står kvar vid Lilla Hoplaxvikens mynning, likaså en flygelbyggnad av sten, som jämte en 1975-76 uppförd utställningshall härbärgerar största delen av Helsingfors stads konstsamlingar.
Stora delar av n. och ö. Mejlans byggdes ut på 1940-talet. Redan före andra världskriget inleddes byggnaden av sjukhusklinikerna i Mejlans (Helsingfors universitetscentralsjukhus); det stora Mejlans sjukhus färdigställdes 1965 (R. Koivula). I början av 2000-talet uppfördes ett stort forskningskomplex, Biomedicum, och ett medicinskt centralbibliotek (O.P. Jokela, 2002). Inom Mejlans gränser ligger även friluftsmuseet på Fölisön, Villa Ekudden, som 1940-81 var tjänstebostad för republikens president, och presidentens nya tjänstebostad Talludden. (Meilahden huvila-alue, 1977)
Stora delar av n. och ö. Mejlans byggdes ut på 1940-talet. Redan före andra världskriget inleddes byggnaden av sjukhusklinikerna i Mejlans (Helsingfors universitetscentralsjukhus); det stora Mejlans sjukhus färdigställdes 1965 (R. Koivula). I början av 2000-talet uppfördes ett stort forskningskomplex, Biomedicum, och ett medicinskt centralbibliotek (O.P. Jokela, 2002). Inom Mejlans gränser ligger även friluftsmuseet på Fölisön, Villa Ekudden, som 1940-81 var tjänstebostad för republikens president, och presidentens nya tjänstebostad Talludden. (Meilahden huvila-alue, 1977)