Närpes, fi. Närpiö, kommun i Österbotten vid kusten 80 km s. om Vasa, Västra och Inre Finlands region. Areal 977 km2, invånare 9 412 varav 86,3 % svenskspråkiga (2011).
En bördig och tätt bebyggd ådal drar genom N. från n. till s. Den omges av en lätt kuperad, nästan öde skogsbygd. Större samhällen i ådalen är Närpes centrum (4 050 inv. 2000) samt Övermark (630 inv.) och Pörtom (630 inv.) kyrkbyar. Utanför kusten vidtar en skärgård med bl.a. den stora ön Grytskär. S.v. om den sistnämnda ligger det gamla fiskeläget Märigrund, där det finns ett fiskerimuseum.
Närpes är en familjeföretagarbygd, där man i stor utsträckning har inriktat sig på specialodlingar under glas, främst av tomater (N. svarar för drygt 60 % av landets totala årsproduktion) och gurka (ca 35 %). Den kommersiella tomatodlingen, som tog sin början i mitten av 1920-talet, har sedan 1950-talet kommit att inta en framträdande plats i kommunens näringsliv. Det första växthuset för kommersiella syften uppfördes 1916. Växthusodlingen sysselsatte 2004 ca 1 200 personer; den totala växthusarealen uppgick till ca 70 ha. Ett växthusmuseum invigdes 2004. Närpes har även en omfattande äggproduktion.
Under senare delen av 1900-talet blev även industrin en faktor att räkna med; bl.a. metall-, snickeri, byggnads- och livsmedelsindustri. Bland företagen märks karosserifabrikerna Ab Närpes trä och metall (NTM, gr. 1946, ca 300 anst. 2010) och Oy Närko Ab (gr. 1959), som idag ingår i koncernen Närko Group (350 anst. 2006), vid sidan av bl.a. madrasstillverkaren Unituli Oy (gr. 1989 i Kauhava) och Botnia grönsaker Ab (gr. 1975, ingår i Närko group), som förpackar grönsaker och har en pommes fritesfabrik i Kristinestad. Nejdens industriella traditioner går dock tillbaka till mitten av 1800-talet, då där fanns bl.a. ett pappersbruk och en fajansfabrik vid Granforsen i Övermarks å. I Pörtom arbetade Berga glasbruk 1796 -1883 med tillverkning av bl.a. fönsterglas och flaskor.
Av sevärdheter kan nämnas Närpes kyrka, en korskyrka av gråsten, som härstammar från 1550-talet och omges av ca 150 kyrkstallar, av vilka de äldsta härstammar från slutet av 1700-talet. I närheten av kyrkan ligger Öjskogsparken med friluftsmuseum och friluftsteater; Närpes teater, känd för sina iscensättningar av finländsk nutidsdramatik, är utrustad med vridläktare. Frank Mangs center, som grundades 2002 för att föra den i Närpes födde Frank Mangs väckelsebudskap vidare, arrangerar teater- och musikevenemang m.m. Svenska Österbottens folkakademi (SÖFF), som ger utbildning i bl.a. konst, media och ledarskap, verkar sedan 1963 i Yttermark, en av byarna i ådalen. I Närpes utkommer tredagarstidningen Syd-Österbotten.
Närpes omtalas första gången 1331. Under medeltiden omfattade socknen en 130 km lång kustremsa från Sideby i s. till Petalax i n. Området räknades oftast till Satakunta eller Kumogårds län, och först 1605 lades Närpes definitivt under Korsholms län och blev en del av Österbotten. Fisket hade förr stor betydelse för befolkningens utkomst. I juni 1808 besegrade ryska trupper en bondeskara vid Finby bro ett stycke från kyrkan. Socknen drabbades 1873 av en smittkoppsepidemi, som krävde 608 offer. En annan tragisk händelse inträffade 4/11 1916, då tio ynglingar på flykt undan rysk militärtjänstgöring omkom genom drunkning. Emigrationen från Närpes har varit omfattande. 1973 sammanslogs Pörtom och Övermark kommuner samt delar av Korsnäs med Närpes Pörtom och Övermark hörde tidigare till Närpes i kyrkligt hänseende, men bildade egna församlingar 1859 respektive 1871. (K.I. Nordlund, Blad ur N. historia, 3 bd, 1928-31; Närpes i går och i dag, 1974; B. Hindström, Växthusodlingen i Närpes 1916-76, 1978; Sydösterbotten förr och nu, 1981; Närpes hembygdsbok, 1986; B. Sidbäck/J-E. Bergman, Trädgårdsstaden i Sydösterbotten, 2002; Närpes centrum: från byväg till stadsgata, red. J-E. Widjeskog, 2004)
En bördig och tätt bebyggd ådal drar genom N. från n. till s. Den omges av en lätt kuperad, nästan öde skogsbygd. Större samhällen i ådalen är Närpes centrum (4 050 inv. 2000) samt Övermark (630 inv.) och Pörtom (630 inv.) kyrkbyar. Utanför kusten vidtar en skärgård med bl.a. den stora ön Grytskär. S.v. om den sistnämnda ligger det gamla fiskeläget Märigrund, där det finns ett fiskerimuseum.
Närpes är en familjeföretagarbygd, där man i stor utsträckning har inriktat sig på specialodlingar under glas, främst av tomater (N. svarar för drygt 60 % av landets totala årsproduktion) och gurka (ca 35 %). Den kommersiella tomatodlingen, som tog sin början i mitten av 1920-talet, har sedan 1950-talet kommit att inta en framträdande plats i kommunens näringsliv. Det första växthuset för kommersiella syften uppfördes 1916. Växthusodlingen sysselsatte 2004 ca 1 200 personer; den totala växthusarealen uppgick till ca 70 ha. Ett växthusmuseum invigdes 2004. Närpes har även en omfattande äggproduktion.
Under senare delen av 1900-talet blev även industrin en faktor att räkna med; bl.a. metall-, snickeri, byggnads- och livsmedelsindustri. Bland företagen märks karosserifabrikerna Ab Närpes trä och metall (NTM, gr. 1946, ca 300 anst. 2010) och Oy Närko Ab (gr. 1959), som idag ingår i koncernen Närko Group (350 anst. 2006), vid sidan av bl.a. madrasstillverkaren Unituli Oy (gr. 1989 i Kauhava) och Botnia grönsaker Ab (gr. 1975, ingår i Närko group), som förpackar grönsaker och har en pommes fritesfabrik i Kristinestad. Nejdens industriella traditioner går dock tillbaka till mitten av 1800-talet, då där fanns bl.a. ett pappersbruk och en fajansfabrik vid Granforsen i Övermarks å. I Pörtom arbetade Berga glasbruk 1796 -1883 med tillverkning av bl.a. fönsterglas och flaskor.
Av sevärdheter kan nämnas Närpes kyrka, en korskyrka av gråsten, som härstammar från 1550-talet och omges av ca 150 kyrkstallar, av vilka de äldsta härstammar från slutet av 1700-talet. I närheten av kyrkan ligger Öjskogsparken med friluftsmuseum och friluftsteater; Närpes teater, känd för sina iscensättningar av finländsk nutidsdramatik, är utrustad med vridläktare. Frank Mangs center, som grundades 2002 för att föra den i Närpes födde Frank Mangs väckelsebudskap vidare, arrangerar teater- och musikevenemang m.m. Svenska Österbottens folkakademi (SÖFF), som ger utbildning i bl.a. konst, media och ledarskap, verkar sedan 1963 i Yttermark, en av byarna i ådalen. I Närpes utkommer tredagarstidningen Syd-Österbotten.
Närpes omtalas första gången 1331. Under medeltiden omfattade socknen en 130 km lång kustremsa från Sideby i s. till Petalax i n. Området räknades oftast till Satakunta eller Kumogårds län, och först 1605 lades Närpes definitivt under Korsholms län och blev en del av Österbotten. Fisket hade förr stor betydelse för befolkningens utkomst. I juni 1808 besegrade ryska trupper en bondeskara vid Finby bro ett stycke från kyrkan. Socknen drabbades 1873 av en smittkoppsepidemi, som krävde 608 offer. En annan tragisk händelse inträffade 4/11 1916, då tio ynglingar på flykt undan rysk militärtjänstgöring omkom genom drunkning. Emigrationen från Närpes har varit omfattande. 1973 sammanslogs Pörtom och Övermark kommuner samt delar av Korsnäs med Närpes Pörtom och Övermark hörde tidigare till Närpes i kyrkligt hänseende, men bildade egna församlingar 1859 respektive 1871. (K.I. Nordlund, Blad ur N. historia, 3 bd, 1928-31; Närpes i går och i dag, 1974; B. Hindström, Växthusodlingen i Närpes 1916-76, 1978; Sydösterbotten förr och nu, 1981; Närpes hembygdsbok, 1986; B. Sidbäck/J-E. Bergman, Trädgårdsstaden i Sydösterbotten, 2002; Närpes centrum: från byväg till stadsgata, red. J-E. Widjeskog, 2004)
Närpes. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Närpes. Trädgårdsstaden har tomaten - det "röda guldet" - som symbol. Ett stenkast från centrum ligger Närpes kyrka från 1550-talet med de unika kyrkstallarna och Öjskogsparkens museiområde intill. Foto: Sakari Niemi.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.