Neiglick, Georg Hjalmar Garibaldi (f. 28/6 1860 Pburg, d. 3/11 1889 Hfrs), filosof och kritiker, fil.dr 1887. N. bedrev studier i experimentell psykologi i Leipzig och utnämndes 1887 till docent i detta ämne vid Helsingfors universitet, där han dessutom skötte professuren i filosofi. N. introducerade den empiriska filosofin i landets vetenskapliga liv och inledde därmed en idétradition som markerade huvudstråket i finländsk filosofi långt in på det följande seklet. På det kulturella området uppträdde han som förmedlare av det nya som rörde sig ute på kontinenten och bidrog sålunda i hög grad till 1880-talets andliga genombrott.
N. försvarade 1883, i en broschyr under märket Arius, tankens frihet i den uppmärksammade striden kring rikssvensken Carl von Bergen, som hade hållit ett föredrag om "framtidens kristendom" i Hfrs och därför attackerats av några konservativa universitetslärare. Hans verksamhet som kritiker i Finsk Tidskrift och Nya Pressen hade stor betydelse särskilt för Ida Aalbergs och vännen K.A. Tavaststjernas konstnärliga utveckling. Valda uppsatser av N. utgavs postumt 1916. Hans dotter Martha gjorde sig ett namn som konstnär (Platonoff, Martha). (O. Mustelin, H.N., 1966)
N. försvarade 1883, i en broschyr under märket Arius, tankens frihet i den uppmärksammade striden kring rikssvensken Carl von Bergen, som hade hållit ett föredrag om "framtidens kristendom" i Hfrs och därför attackerats av några konservativa universitetslärare. Hans verksamhet som kritiker i Finsk Tidskrift och Nya Pressen hade stor betydelse särskilt för Ida Aalbergs och vännen K.A. Tavaststjernas konstnärliga utveckling. Valda uppsatser av N. utgavs postumt 1916. Hans dotter Martha gjorde sig ett namn som konstnär (Platonoff, Martha). (O. Mustelin, H.N., 1966)
Neiglick, Hjalmar. Hans verksamhet som kritiker i Finsk Tidskrift och Nya Pressen hade stor betydelse för Ida Ahlbergs och K.A. Tavaststjernas konstnärliga utveckling. Foto: Åbo Akademis bildsamling.