Nokia, stad i Birkaland närmast v. om Tfrs, Västra och Inre Finlands region. Areal 289 km2, invånare 32 056 (2011).
N. är beläget vid den 8 km långa Nokia ström, som förbinder Pyhäjärvi med Kulovesi, den första av sjöarna i Kumo älvs vattensystem. Ett stycke nedåt älven där den möter Ikalisstråten från n. ligger Siuro samhälle (1 500 inv. 2000), en gammal handelsplats som industrialiserades efter Björneborgsbanans tillkomst 1895.
I den kuperade terräng som bildas av Pyynikkiåsens utlöpare på Nokia ströms n. strand växte en industriort upp fr.o.m. 1870-t.; bebyggelsen utbredde sig senare även till vattendragets s. strand. Stadsbilden är luftig med vidsträckta grönområden, som ger orten en prägel av villastad. Höghus finns i stort sett endast vid huvudgatan, Nokian valtatie, som löper n. om Viikinharjuåsen och från vars ö. ända motorvägen till Tfrs (19 km) utgår. Inom bebyggelsen märks SOK:s kvarn (E. Huttunen, 1941-43) och den gamla tegelkyrkan, uppförd 1828-38 enligt ritningar av A.F. Granstedt. Den var tidigare moderkyrka i den forna Birkala storsocken, som 1922 uppdelades på ett Etelä-Pirkkala, dagens Birkala, och ett Pohjois-Pirkkala. I kommunalt hänseende skedde denna uppdelning redan 1919, och 1937 blev Pohjois-Pirkkala köping samt erhöll följande år sitt nuvarande namn, N.
N. har en mångsidig industri med bl.a. bildäckstillverkaren Nokian renkaat Oyj (1 550 anst. 2004), som räknar sitt ursprung från den gamla gummifabriken som grundades 1898, vidare Sisu diesel Oy (gr. 1942 som tillverkare av flygplansmotorer, 610 anst. 2004), idag Nordens ledande tillverkare av dieselmotorer för arbetsmaskiner, pappersbruket Georgia-Pacific Finland Oy (410 anst. 2004), med anor från 1868, numera ägt av ett amerikanskt storföretag, och trikåfabriken Nanso Oy (gr. 1921, 275 anst. 2004), som har fabriker även i Parkano och Parola (totalt 500 anst. 2004). Av inrättningar kan nämnas Pitkäniemi sjukhus, ett f.d. centralsinnessjukhus, invigt 1900, som idag ingår i Tammerfors universitetssjukhus, och försvarsmaktens transportmedelsdepå, som upprättades 1939. Ett stort badhotell, Rantasipi Eden, inledde sin verksamhet 1990.
Nokia gård med anor från 1200-t. var under klubbekriget kring årsskiftet 1596-97 skådeplatsen för en av de avgörande drabbningarna; ett minnesmärke restes 1933 (G. Engberg). Egendomen (huvudbyggnad av sten; W. Baeckman, 1962) inköptes 1871 av Nokiabolaget, vars fabriker på orten delvis var belägna på gårdens mark. En annan blodig sammanstötning mellan bönder och kronans trupper hade ägt rum redan på 1430-t. (David). 1973 inkorporerades Suoniemi kommun med den dåvarande köpingen och 1976 Tottijärvi kommun. (K.V. Kaukovalta m.fl., Pirkkalan historia, 3 bd, 1934; J. Saarenheimo, Vanhan Pirkkalan historia, 1974; M-K. Vilppo, Nokian työväenasutus 1868-1939, 1983; J. Koivuniemi m.fl., Nokian ja Pirkkalan historia, 1994; M. Kaarninen, Tottijärven historia 1689-1998, 1998; J. Koivuniemi, N.: a town created by the factories, 1998, Tehtaan pillin tahdissa: Nokian tehdasyhdyskunnan sosiaalinen järjestys 1870-1939, 2000; T. Järvitie, N. - talonpoika teollisissa saappaissa, 2003)
N. är beläget vid den 8 km långa Nokia ström, som förbinder Pyhäjärvi med Kulovesi, den första av sjöarna i Kumo älvs vattensystem. Ett stycke nedåt älven där den möter Ikalisstråten från n. ligger Siuro samhälle (1 500 inv. 2000), en gammal handelsplats som industrialiserades efter Björneborgsbanans tillkomst 1895.
I den kuperade terräng som bildas av Pyynikkiåsens utlöpare på Nokia ströms n. strand växte en industriort upp fr.o.m. 1870-t.; bebyggelsen utbredde sig senare även till vattendragets s. strand. Stadsbilden är luftig med vidsträckta grönområden, som ger orten en prägel av villastad. Höghus finns i stort sett endast vid huvudgatan, Nokian valtatie, som löper n. om Viikinharjuåsen och från vars ö. ända motorvägen till Tfrs (19 km) utgår. Inom bebyggelsen märks SOK:s kvarn (E. Huttunen, 1941-43) och den gamla tegelkyrkan, uppförd 1828-38 enligt ritningar av A.F. Granstedt. Den var tidigare moderkyrka i den forna Birkala storsocken, som 1922 uppdelades på ett Etelä-Pirkkala, dagens Birkala, och ett Pohjois-Pirkkala. I kommunalt hänseende skedde denna uppdelning redan 1919, och 1937 blev Pohjois-Pirkkala köping samt erhöll följande år sitt nuvarande namn, N.
N. har en mångsidig industri med bl.a. bildäckstillverkaren Nokian renkaat Oyj (1 550 anst. 2004), som räknar sitt ursprung från den gamla gummifabriken som grundades 1898, vidare Sisu diesel Oy (gr. 1942 som tillverkare av flygplansmotorer, 610 anst. 2004), idag Nordens ledande tillverkare av dieselmotorer för arbetsmaskiner, pappersbruket Georgia-Pacific Finland Oy (410 anst. 2004), med anor från 1868, numera ägt av ett amerikanskt storföretag, och trikåfabriken Nanso Oy (gr. 1921, 275 anst. 2004), som har fabriker även i Parkano och Parola (totalt 500 anst. 2004). Av inrättningar kan nämnas Pitkäniemi sjukhus, ett f.d. centralsinnessjukhus, invigt 1900, som idag ingår i Tammerfors universitetssjukhus, och försvarsmaktens transportmedelsdepå, som upprättades 1939. Ett stort badhotell, Rantasipi Eden, inledde sin verksamhet 1990.
Nokia gård med anor från 1200-t. var under klubbekriget kring årsskiftet 1596-97 skådeplatsen för en av de avgörande drabbningarna; ett minnesmärke restes 1933 (G. Engberg). Egendomen (huvudbyggnad av sten; W. Baeckman, 1962) inköptes 1871 av Nokiabolaget, vars fabriker på orten delvis var belägna på gårdens mark. En annan blodig sammanstötning mellan bönder och kronans trupper hade ägt rum redan på 1430-t. (David). 1973 inkorporerades Suoniemi kommun med den dåvarande köpingen och 1976 Tottijärvi kommun. (K.V. Kaukovalta m.fl., Pirkkalan historia, 3 bd, 1934; J. Saarenheimo, Vanhan Pirkkalan historia, 1974; M-K. Vilppo, Nokian työväenasutus 1868-1939, 1983; J. Koivuniemi m.fl., Nokian ja Pirkkalan historia, 1994; M. Kaarninen, Tottijärven historia 1689-1998, 1998; J. Koivuniemi, N.: a town created by the factories, 1998, Tehtaan pillin tahdissa: Nokian tehdasyhdyskunnan sosiaalinen järjestys 1870-1939, 2000; T. Järvitie, N. - talonpoika teollisissa saappaissa, 2003)
Nokia är känt framför allt som en industriort med anor från 1800-t. Bland annat bildäckstillverkaren Nokian renkaat Oyj har sina fabriker där. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolknings-uppgifter: Statistikcentralen.
Nokia är känt framför allt som en industriort med anor från 1800-t. Bland annat bildäckstillverkaren Nokian renkaat Oyj har sina fabriker här. Foto: Sakari Niemi.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.