Nordenskiöld, Nils Adolf Erik (f. 18/11 1832 Hfrs, d. 12/8 1901 Dalbyö, Södermanland), mineralog och forskningsresande, fil.dr 1857, son till Nils Nordenskiöld. Han utsågs 1855 till kurator vid Helsingfors universitets matematisk-fysiska fakultet och till e.o. bergskonduktör, men avskedades samma år från båda dessa befattningar sedan han deltagit i en kamratfest, där man uttalat kritiska åsikter mot Ryssland (Tölöaffären). Nordenskiöld fortsatte därefter sina studier i Berlin. Vid 1857 års promotion råkade han emellertid på nytt i konflikt med myndigheterna på grund av ett misshagligt tal och såg sig därefter tvungen att resa till Sverige. Därefter utförde han mineralogisk forskning för Naturhistoriska riksmuseet och företog bl.a. en forskningsresa till Spetsbergen med Otto Torell 1858. Efter resan återvände han kort till Finland, men var tvungen att på nytt lämna landet eftersom han vägrade be om ursäkt för det misshagliga talet. Nordenskiöld tog emot en tjänst i Stockholm som professor och intendent vid Naturhistoriska museets mineralogiska avdelning samt blev 1860 svensk medborgare.
Han deltog i och ledde själv flera expeditioner till Spetsbergen, där han bedrev bl.a. geologiska undersökningar. Två färder till Karahavet i n.v. Sibirien företogs 1875-76 i syfte att undersöka möjligheterna att segla runt den eurasiska landmassan på dess n. sida. 1878-79 utförde Nordenskiöld så en av polarforskningens främsta bedrifter genom att fullborda nordostpassagen; vintern tillbringades i isen vid Tjuktjerhalvön. Vid återkomsten till Sverige, som skedde över Japan och genom Suezkanalen upphöjdes han i friherrligt stånd.
Nordenskiöld blev föremål för livliga hyllningar även i sitt gamla hemland, som han besökte 1881. Han var 1899 en av den europeiska adressens överlämnare. Nordenskiölds geografiska bok- och kartsamling, som är en av världens förnämsta, inköptes efter hans död av Helsingfors universitet. Den bevaras i dag i Universitetsbiblioteket, som har utgett en katalog över samlingen (1979-95). Samlingen är upptagen i Unescos register Memory of the World. Hans barndomshem i Mäntsälä, herrgården Frugård, inrättades 1983 till museum. (S. Hedin, A.E.N., 1926; H. Ramsay, N., sjöfararen, 1950; G. Kish, North-east passage, 1973; E. Häkli, A.E.N. A scientist and his library, 1980, 2:a uppl. 1990)
Han deltog i och ledde själv flera expeditioner till Spetsbergen, där han bedrev bl.a. geologiska undersökningar. Två färder till Karahavet i n.v. Sibirien företogs 1875-76 i syfte att undersöka möjligheterna att segla runt den eurasiska landmassan på dess n. sida. 1878-79 utförde Nordenskiöld så en av polarforskningens främsta bedrifter genom att fullborda nordostpassagen; vintern tillbringades i isen vid Tjuktjerhalvön. Vid återkomsten till Sverige, som skedde över Japan och genom Suezkanalen upphöjdes han i friherrligt stånd.
Nordenskiöld blev föremål för livliga hyllningar även i sitt gamla hemland, som han besökte 1881. Han var 1899 en av den europeiska adressens överlämnare. Nordenskiölds geografiska bok- och kartsamling, som är en av världens förnämsta, inköptes efter hans död av Helsingfors universitet. Den bevaras i dag i Universitetsbiblioteket, som har utgett en katalog över samlingen (1979-95). Samlingen är upptagen i Unescos register Memory of the World. Hans barndomshem i Mäntsälä, herrgården Frugård, inrättades 1983 till museum. (S. Hedin, A.E.N., 1926; H. Ramsay, N., sjöfararen, 1950; G. Kish, North-east passage, 1973; E. Häkli, A.E.N. A scientist and his library, 1980, 2:a uppl. 1990)
Nordenskiöld, Adolf Erik. Den följande generationen upptäcktsresande (bl.a. Fridtjof Nansen och Gustaf Mannerheim) såg honom som en förebild och föregångsman, och än idag uppskattas han som en djärv teoribildare och yrkeskunnig vetenskapsman. Han gifte sig 1863 med friherrinnan Anna Mannerheim på Villnäs. Foto: Museiverket, J.A. Palmén.