Nuhjala

Nuhjala, egendom i Vemo, nära den gamla vintervägen från Åbo till Stockholm. N. nämns redan i slutet av 1400-t. som ett gods tillhörigt ätten Garp. Genom giftermål övergick gården på 1550-t. till en Påvel Andersson, som blev stamfar för ätten Munck af Fulkila och 1570 fick Johan III:s brev på att N. var frälse. Sonen Michel Påvelsson adlades 1585 och blev 1598 befallningsman över Åbo slott och län. Han var dock en trogen anhängare av konung Sigismund, och avrättades därför vid Åbo blodbad 1599. Godset indrogs till kronan, men änkan återfick N. redan nio dagar senare.

Michel Påvelssons efterkommande ägde därefter N. ända fram till 1663, då sonsonens dotter Elisabet ärvde gården tillsammans med sin man, översten vid Åbo och Björneborgs läns kavalleri, friherre Bernhard Rehbinder. Tre generationer Rehbinder ägde sedan N. fram till 1750, varefter ägarna växlade - de var dock alla släkt och bar namnen Yxkull, Lybecker, Ehrenmalm och von Willebrand. 1834 köptes N. av assessor Arvid Gustaf Eneskjöld, som härstammade från de Rehbindrar som hade ägt N.; hans ättlingar innehade gården ända till 1926.

Med sina byggnader och sin lilla franska trädgård är N. idag ett utmärkt exempel på en mindre 1700-talsherrgård av den typ som beboddes av militärer och tjänstemän. Särskilt intressant är huvudbyggnaden, som uppfördes 1764. - Till N:s historia hör att Gustav III enligt traditionen övernattade på gården någon av de sista dagarna i november 1789, då han reste från Åbo till Stockholm längs den s.k. vintervägen. (Herrgårdar i Finland II, 1928; G. Nikander/E. Jutikkala, Säterier och storgårdar i Finland II; C.J. Gardberg, Finländska herrgårdar, 1989)

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: Main.DataConverter
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
historia, herrgårdar
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 04.05.2009
Uppdaterat 04.05.2009