Nummi-Pusula, kommun i Nyland ca 20 km n. om Lojo, Södra Finlands region. Areal 470 km2, invånare 6 156 (2011).
Nummi-Pusula är till största delen en bördig, typiskt nyländsk bygd med välodlade dalar avgränsade av skogklädda kullar. Kommunens n. delar upptas av en karg och bergig skogstrakt med talrika sjöar. Några större sjöar finns även längre söderut: Pusulanjärvi, Pitkäjärvi och Valkerpyynjärvi, vilka har dragit till sig en stor del av bebyggelsen, bl.a. Nummis kyrkby (560 inv. 2000) och Pusula kyrkby (ca 900 inv. 2000). Vid riksväg 1 ligger Saukkola (1 070 inv. 2000). I kommunen finns bl.a. metall- och träindustri; bland företag märks Nurmi hydraulics Oy (gr. 1958, 150 anst. 2004), en av Europas ledande tillverkare av industri-, marin- och mobilhydraulik, samt tryckkärls- och pumptillverkaren Pumppulohja Oy (gr. 1991, ca 60 anst. 2004). Arima glasbruk, som 1864-1914 arbetade i f.d. Pusula kommun, hade på 1910-talet ett femtiotal arbetare. Av sevärdheter kan nämnas ett mejerimuseum, inrymt i det lokala andelsmejeriets ståtliga jugendbyggnad, som idag ägs av Valio.
Nummi och Pusula blev kapell under Lojo ca 1640 och bildade egna församlingar i början av 1860-talet samt existerade senare som skilda kommuner. Nummis kyrka är uppförd av gråsten 1822, medan Pusula har en träkyrka från 1838 (C.L. Engel). De båda kommunerna sammanslogs vid ingången av 1981. (O. Jussila, Nummen historia 1859-, 1977, Pusulan historia 1859-, 1977)
Nummi-Pusula är till största delen en bördig, typiskt nyländsk bygd med välodlade dalar avgränsade av skogklädda kullar. Kommunens n. delar upptas av en karg och bergig skogstrakt med talrika sjöar. Några större sjöar finns även längre söderut: Pusulanjärvi, Pitkäjärvi och Valkerpyynjärvi, vilka har dragit till sig en stor del av bebyggelsen, bl.a. Nummis kyrkby (560 inv. 2000) och Pusula kyrkby (ca 900 inv. 2000). Vid riksväg 1 ligger Saukkola (1 070 inv. 2000). I kommunen finns bl.a. metall- och träindustri; bland företag märks Nurmi hydraulics Oy (gr. 1958, 150 anst. 2004), en av Europas ledande tillverkare av industri-, marin- och mobilhydraulik, samt tryckkärls- och pumptillverkaren Pumppulohja Oy (gr. 1991, ca 60 anst. 2004). Arima glasbruk, som 1864-1914 arbetade i f.d. Pusula kommun, hade på 1910-talet ett femtiotal arbetare. Av sevärdheter kan nämnas ett mejerimuseum, inrymt i det lokala andelsmejeriets ståtliga jugendbyggnad, som idag ägs av Valio.
Nummi och Pusula blev kapell under Lojo ca 1640 och bildade egna församlingar i början av 1860-talet samt existerade senare som skilda kommuner. Nummis kyrka är uppförd av gråsten 1822, medan Pusula har en träkyrka från 1838 (C.L. Engel). De båda kommunerna sammanslogs vid ingången av 1981. (O. Jussila, Nummen historia 1859-, 1977, Pusulan historia 1859-, 1977)
Nummi-Pusula kallades förr skämtsamt "Finlands Danmark", på grund av sitt högtstående jordbruk. Kommunen är fortfarande den mest jordbruksdominerade av alla kommuner i landskapet. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. Kommunförbund.