Nylund, Felix Arthur (f. 15/5 1878 Korpo, d. 23/12 1940 Grankulla), bildhuggare. N. började som lärling vid Bomans möbelfabrik i Åbo, där hans far verkat till sin död 1893. Han studerade 1894-99 vid Finska konstföreningens ritskola i Åbo med bl.a. Victor Westerholm som lärare och 1899-1901 vid Kunstakademiet i Köpenhamn. Efter avslutade studier arbetade N. i Paris 1901-06 och gjorde kortare besök i Danmark och i hemlandet; vistades 1908 ett halvt år i Italien på ett statsstipendium. N. återvände till Finland 1910, men bodde ännu åren 1918-23 i Danmark, innan han slog sig ned i Finland för resten av sitt liv.
I sin skulpturkonst var N. till en början beroende av intryck från samtida finländska bildhuggare såsom Walter Runeberg, men redan under sin första studietid utomlands vidgades hans register. Viktig blev bl.a. de danska och nordiska bildhuggarna - och för hans måleri - de moderna danska målarna. Antikens, men även t.ex. Rodins, skulpturer studerade han även ivrigt i bl.a Glyptoteket och senare i Paris och Italien. Antikens och den fornegyptiska skulpturen påverkade honom i decennier framåt. I Paris mötte han även de modernare strömningarna i t.ex. Maillols och Bourdelles konst.
N:s första bevarade porträttskulptur är gjord 1899, och som porträttbildhuggare hade han även sina största framgångar. Den första mera kända porträttbysten i marmor av Elli Tompuri (i Svenska teatern i Hfrs) är från 1902. En höjdpunkt i N:s porträttskulptur inföll i början av 1920-t. med bysterna av bl.a. Victor Westerholm (1920), Lauritz Zeuthen (1921), baron M.H. von Nolcken (1922) och Arvid Mörne (1925), de flesta huggna i svart eller röd granit. Tack vare dessa arbeten kan N. räknas till pionjärerna och en av de främsta användarna av graniten i finsk skulptur.
N. drömde om framgångar som monumentalskulptör, men endast några av hans projekt genomfördes. I Åbo avtäcktes Petreliusmonumentet i granit på Samppalinnabacken 1915. Det mest kända av N:s offentliga skulpturer är Tre smeder i brons utanför Gamla studenthuset i Hfrs, avtäckt 1932. N. fick även beställningar av Alfred Kordelin till dennes sommarresidens Gullranda. I dag pryder endast marmorskulpturen Adam och Eva (1908-14) terrassen utanför den byggnad, som senare blev republikens presidents sommarresidens. N. utförde vidare en rad uppmärksammade gravmonument, bl.a. över Schaumans familjegrav i Jakobstad (1910), G.A. Petrelius i Åbo (1910-14), G. Schütts gravmonument i Jakobstad (1928-29), H. Gebhards gravvård med en fackelbärare i antik stil (1934) i Hfrs och det Ahlströmska gravmonumentet i Norrmark (1934-35). En synlig plats på muren nedanför Helsingfors universitetsbibliotek har även N:s reliefer av C.J. Engel och A. Ehrenström (1937-40). Relieferna slutfördes efter N:s död av hans främsta elever, Aimo Tukiainen och Oskari Jauhiainen, och avtäcktes 1941.
N. var en betydande reliefkonstnär, och som medaljkonstnär blev han en av Finlands främsta på sin tid. N. prövade redan tidigt på måleriet; hans främsta målningar och grafiska arbeten härstammar från tiden efter första världskriget i Danmark. Som tecknare, bl.a. av ett stort antal självporträtt, hade N. varit suverän redan under studietiden. Som en testamentarisk gåva överlämnade N:s änka, den danskfödda målarinnan Fernanda Jacobsen- Nylund och parets son, keramik- och glaskonstnären Gunnar Nylund en stor samling av N:s skulpturer, målningar, teckningar och grafiska arbeten till Amos Andersons konstmuseum. Amos Anderson hade vid sidan av G.A. Petrelius tillhört N:s mecenater. (B. v. Bonsdorff, F.N. - Liv och verk, 1990, F.N. som medaljkonstnär, 1991) (Bengt von Bonsdorff)
I sin skulpturkonst var N. till en början beroende av intryck från samtida finländska bildhuggare såsom Walter Runeberg, men redan under sin första studietid utomlands vidgades hans register. Viktig blev bl.a. de danska och nordiska bildhuggarna - och för hans måleri - de moderna danska målarna. Antikens, men även t.ex. Rodins, skulpturer studerade han även ivrigt i bl.a Glyptoteket och senare i Paris och Italien. Antikens och den fornegyptiska skulpturen påverkade honom i decennier framåt. I Paris mötte han även de modernare strömningarna i t.ex. Maillols och Bourdelles konst.
N:s första bevarade porträttskulptur är gjord 1899, och som porträttbildhuggare hade han även sina största framgångar. Den första mera kända porträttbysten i marmor av Elli Tompuri (i Svenska teatern i Hfrs) är från 1902. En höjdpunkt i N:s porträttskulptur inföll i början av 1920-t. med bysterna av bl.a. Victor Westerholm (1920), Lauritz Zeuthen (1921), baron M.H. von Nolcken (1922) och Arvid Mörne (1925), de flesta huggna i svart eller röd granit. Tack vare dessa arbeten kan N. räknas till pionjärerna och en av de främsta användarna av graniten i finsk skulptur.
N. drömde om framgångar som monumentalskulptör, men endast några av hans projekt genomfördes. I Åbo avtäcktes Petreliusmonumentet i granit på Samppalinnabacken 1915. Det mest kända av N:s offentliga skulpturer är Tre smeder i brons utanför Gamla studenthuset i Hfrs, avtäckt 1932. N. fick även beställningar av Alfred Kordelin till dennes sommarresidens Gullranda. I dag pryder endast marmorskulpturen Adam och Eva (1908-14) terrassen utanför den byggnad, som senare blev republikens presidents sommarresidens. N. utförde vidare en rad uppmärksammade gravmonument, bl.a. över Schaumans familjegrav i Jakobstad (1910), G.A. Petrelius i Åbo (1910-14), G. Schütts gravmonument i Jakobstad (1928-29), H. Gebhards gravvård med en fackelbärare i antik stil (1934) i Hfrs och det Ahlströmska gravmonumentet i Norrmark (1934-35). En synlig plats på muren nedanför Helsingfors universitetsbibliotek har även N:s reliefer av C.J. Engel och A. Ehrenström (1937-40). Relieferna slutfördes efter N:s död av hans främsta elever, Aimo Tukiainen och Oskari Jauhiainen, och avtäcktes 1941.
N. var en betydande reliefkonstnär, och som medaljkonstnär blev han en av Finlands främsta på sin tid. N. prövade redan tidigt på måleriet; hans främsta målningar och grafiska arbeten härstammar från tiden efter första världskriget i Danmark. Som tecknare, bl.a. av ett stort antal självporträtt, hade N. varit suverän redan under studietiden. Som en testamentarisk gåva överlämnade N:s änka, den danskfödda målarinnan Fernanda Jacobsen- Nylund och parets son, keramik- och glaskonstnären Gunnar Nylund en stor samling av N:s skulpturer, målningar, teckningar och grafiska arbeten till Amos Andersons konstmuseum. Amos Anderson hade vid sidan av G.A. Petrelius tillhört N:s mecenater. (B. v. Bonsdorff, F.N. - Liv och verk, 1990, F.N. som medaljkonstnär, 1991) (Bengt von Bonsdorff)
Felix Nylunds utan tvivel mest kända offentliga skulptur är Tre smeder mellan Gamla studenthuset och Stockmanns varuhus i Helsingfors. Foto: Rabbe Sandelin.