Nyman, Gunnel

Nyman, Gunnel Anita (f. 19/9 1909 Åbo, d. 7/10 1948 Hfrs), konsthantverkare, designer. N. studerade 1928-32 till möbelritare vid Centralskolan för konstflit, men kom - handledd och på uppmaning av både Arttu Brummer och Henry Ericsson - att bli berömd som glaskonstnär och något av en pionjär och symbol inom den moderna glaskonsten i Finland under efterkrigsåren. N. formgav från 1930-t. till mitten av 1940-t. glasföremål bl.a. i slipad kristall för Riihimäki glasbruk, och anställdes därefter som frilanskonstnär och konstnärlig ledare vid Notsjö glasbruk samt verkade även vid Karhula-Iittala. Hennes konstglas (skålar, vaser och fat) kännetecknas av ett mjukt, flytande och organiskt formspråk, med dekorer i filigranteknik (bl.a. i skålen Serpentin, 1947) i form av vita, uppåtsträvande spiralslingor eller luftbubblor som blåsts och pressats in i glasmassan och skapar sällsamma effekter (bl.a. i skålen Slöjan, 1947).

N. formgav såväl prydnads- som hushållsglas och ritade även möbler och armaturer. Sina sista och mognaste konstglasföremål och bruksglas utförde N. vid Notsjö under sina två sista levnadsår 1947-48. Hon deltog redan i världsutställningen i Paris 1937 (belönades med ett delat andra pris och ett delat tredje pris) och skapade detta år sitt modernistiska Fiskfat vid Karhula glasbruk. En minnesutställning med N:s konst hölls 1987 i Finlands glasmuseum i Riihimäki (N:s egen artikel Glas från 1948) och 2002 en gemensam utställning av Toini Muonas och N:s arbeten på Retretti i Punkaharju (kat. med text av H. Kalha). (Bengt von Bonsdorff)