Österberg, Lars Magnus Bosse (f. 31/1 1942 Hfrs), arkitekt, visartist, illustratör. Österberg uppträdde redan i tonåren med rockmusik tillsammans med brodern Robert Österberg (f. 1940) under namnet Österberg Brothers. Kombinationen av gitarr och banjo lade grunden till det skiffle-inspirerade sound, som snabbt gjorde duon populär. De gav ut ett flertal skivor, främst med översättningar av amerikanska rock- och folkmelodier. I början av 1960-talet influerades bröderna av den anglosaxiska "folk music"-trenden och tillsammans med Anki Lindquist bildade de trion Anki, Bosse & Robert, som uppträdde tillsammans till 1968 och gav ut 12 singelskivor samt 3 lp-skivor. Bröderna fortsatte även som duo under namnet Bosse & Robert. Österberg studerade 1962-69 på arkitektlinjen vid Tekniska högskolan, där han jämte brodern hörde till de bärande krafterna i den nygrundade teknologorkestern Humpsvakar.
Intresset för visan som konstform förde Österberg tidigt till Visans vänner i Helsingfors, där han bl.a. verkat som ordförande 1971-79 och 1991-96. Hans humoristiska och burleska visor har blivit synnerligen populära, och han har uppträtt på de flesta visevenemangen och -festivalerna i de nordiska länderna. Österberg har skrivit ett stort antal snapsvisor och med framgång deltagit i de svenska, senare också de finlandssvenska och finska mästerskapen i nyskrivna snapsvisor.
Som arkitekt har Österberg utfört sitt livsverk som stadsplanerare i Helsingfors stadsplaneringsverk, där han arbetade 1969-2004. På stadsplaneringskontoret 1969-77 gjorde Österberg bl.a. upp den bevarande stadsplanen för Trä-Kottby. 1977-91 verkade han som generalplanearkitekt och utförde bl.a. generalplanen och skisser för Gräsviken, där han återinförde en klassisk stadskomposition med slutna kvarter. Denna klassiska planeringsprincip vann gehör och har använts i stadens senare områdesplaner. Österberg utredde också Busholmens (Västra hamnen) förutsättningar som bostadsområde inom konceptet Gräsviken-Busholmen-Munkholmen och fortsatte detta på stadsplaneavdelningen 1991-97, där han även gjorde bl.a. Sandviksbassängens miljöplan 1994. Vid sidan av stadsplaneringsarbetet har Österberg ritat ett tiotal magnifika privatvillor, där han kraftigt tagit avstånd från den modernistiska arkitekturen och i stället återskapat ett klassiskt dekorativt arkitekturspråk. Villorna är konstfullt utsmyckade och för tanken till Terijokivillorna och klassiska stilarter.
Den mångsidige Österberg är vidare en skicklig tecknare, hans finurliga "gubbar" förekommer i flera tidningar, bl.a. Hufvudstadsbladet och Forum för ekonomi och teknik, samt i åtskilliga bokverk m.m. Som prosaist har han därtill själv gett ut böckerna Ordläkarboken (1993), Brysselspetsen (1996) och Ordbrukaren (2009) med illustrerade ordlekar. (Patrick Eriksson)
Intresset för visan som konstform förde Österberg tidigt till Visans vänner i Helsingfors, där han bl.a. verkat som ordförande 1971-79 och 1991-96. Hans humoristiska och burleska visor har blivit synnerligen populära, och han har uppträtt på de flesta visevenemangen och -festivalerna i de nordiska länderna. Österberg har skrivit ett stort antal snapsvisor och med framgång deltagit i de svenska, senare också de finlandssvenska och finska mästerskapen i nyskrivna snapsvisor.
Som arkitekt har Österberg utfört sitt livsverk som stadsplanerare i Helsingfors stadsplaneringsverk, där han arbetade 1969-2004. På stadsplaneringskontoret 1969-77 gjorde Österberg bl.a. upp den bevarande stadsplanen för Trä-Kottby. 1977-91 verkade han som generalplanearkitekt och utförde bl.a. generalplanen och skisser för Gräsviken, där han återinförde en klassisk stadskomposition med slutna kvarter. Denna klassiska planeringsprincip vann gehör och har använts i stadens senare områdesplaner. Österberg utredde också Busholmens (Västra hamnen) förutsättningar som bostadsområde inom konceptet Gräsviken-Busholmen-Munkholmen och fortsatte detta på stadsplaneavdelningen 1991-97, där han även gjorde bl.a. Sandviksbassängens miljöplan 1994. Vid sidan av stadsplaneringsarbetet har Österberg ritat ett tiotal magnifika privatvillor, där han kraftigt tagit avstånd från den modernistiska arkitekturen och i stället återskapat ett klassiskt dekorativt arkitekturspråk. Villorna är konstfullt utsmyckade och för tanken till Terijokivillorna och klassiska stilarter.
Den mångsidige Österberg är vidare en skicklig tecknare, hans finurliga "gubbar" förekommer i flera tidningar, bl.a. Hufvudstadsbladet och Forum för ekonomi och teknik, samt i åtskilliga bokverk m.m. Som prosaist har han därtill själv gett ut böckerna Ordläkarboken (1993), Brysselspetsen (1996) och Ordbrukaren (2009) med illustrerade ordlekar. (Patrick Eriksson)
Österberg, Bosse. Godmodig och stundom drastisk humor karakteriserar hans skämtteckningar. På lp-skivan Barvänliga ballader (1980) har han illustrerat en pianospelande grannes sorgliga öde i visan Lyhörda huset. Foto: Bosse Österberg.