Övertorneå, fi. Ylitornio, kommun i Nordbotten 55 km n. om Torneå, Lapplands region. Areal 2 029, invånare 4 650 (2011).
Övertorneå avgränsas mot v. av Torne älv och utbreder sig därifrån ca 70 km österut; omfattar ett bergigt och sjörikt område, som avvattnas av Tengeliönjoki. Högst reser sig bergen i n.o. (intill 300 m ö.h.); bland enskilda höjder märks det berömda midnattssolsberget Aavasaksa, beläget vid gränsälven n. om kyrkbyn (2 400 inv. 2000). Andra tätorter är Kainuunkylä (220 inv. 2000) och Haapakoski (305 inv. 2000) vid Tengeliönjokis mynning. Där invigdes 1965 Aavasaksa bro över Torne älv (459 m).
Övertorneå bildade 1482 Särkilahti kapell under Torneå modersocken och avskildes 1606 till en självständig församling; denna bredde ut sig på båda sidor om Torne älv. Det nuvarande finska Övertorneå (som till en början även omfattade Pello och Kolari) uppstod 1812 av de delar av socknen som genom Fredrikshamnsfreden 1809 hänfördes till Finland. Församlingens nuvarande kyrka uppfördes 1940. (B. Muotka, Glimtar ur Övertorneå sockens tidigare historia, 1996)
Övertorneå avgränsas mot v. av Torne älv och utbreder sig därifrån ca 70 km österut; omfattar ett bergigt och sjörikt område, som avvattnas av Tengeliönjoki. Högst reser sig bergen i n.o. (intill 300 m ö.h.); bland enskilda höjder märks det berömda midnattssolsberget Aavasaksa, beläget vid gränsälven n. om kyrkbyn (2 400 inv. 2000). Andra tätorter är Kainuunkylä (220 inv. 2000) och Haapakoski (305 inv. 2000) vid Tengeliönjokis mynning. Där invigdes 1965 Aavasaksa bro över Torne älv (459 m).
Övertorneå bildade 1482 Särkilahti kapell under Torneå modersocken och avskildes 1606 till en självständig församling; denna bredde ut sig på båda sidor om Torne älv. Det nuvarande finska Övertorneå (som till en början även omfattade Pello och Kolari) uppstod 1812 av de delar av socknen som genom Fredrikshamnsfreden 1809 hänfördes till Finland. Församlingens nuvarande kyrka uppfördes 1940. (B. Muotka, Glimtar ur Övertorneå sockens tidigare historia, 1996)
Övertorneå blev tidigt en välmående bygd tack vare ett blomstrande jordbruk och ett givande laxfiske. Vägförbindelse med Torneå saknades ända fram till 1840-talet. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.