orgelbygge. I slutet av 1600-t. fanns det orglar i kyrkorna i Åbo, Borgå, Vasa, Nykarleby, Pedersöre, Nagu m.fl. Under stora ofreden förstördes största delen av dessa instrument; helt bevarat är endast det s.k. Nagupositivet (6 stämmor), Finlands äldsta bevarade orgel som numera finns i Nationalmuseum. Bland 1600- talets orgelbyggare, vilka nästan alla var hemmahörande i Sverige, bör nämnas bröderna Johan och Christian Bejer, bosatta i Finland, vilka 1694-96 i Gamlakarleby byggde Finlands då största orgel (2 manualer och pedal, 21 stämmor).
Efter freden i Nystad 1721 var det fortfarande orgelbyggare från Sverige som reparerade och byggde nya orglar. I nationalhelgedomen i Åbo byggde tidens mest kände svenske orgelbyggare Johan Niclas Cahman en ny orgel som stod färdig år 1727. Ericus German från Stockholm byggde ny orgel i Gamlakarleby år 1738, sannolikt med utnyttjande av delar från bröderna Bejers 1600-talsorgel.
Orgeln i Fagerviks kyrka, landets äldsta spelbara orgel (5 stämmor), byggdes av Cahmans gesäll Olof Hedlund 1726. Det är oklart var orgeln först användes, men 1763 monterade organisten i Åbo domkyrka Carl Lenning upp den på brukskyrkans läktare där den numera står s.g.s. i originalskick.
På 1700-t. började man även i Finland bygga orglar. Det var vanligtvis organisterna som byggde orglar för sitt eget och sin församlings behov. Bland dessa tillfälliga orgelbyggare representerar Nils Strömbäck en mera professionell nivå, trots att han byggde endast tre instrument. Den år 1783 fullbordade orgeln (17 stämmor) i Raumo kyrka blev hans opus magnum, vars stolta barockfasad är bevarad.
Den förändrade politiska situationen på 1800-t. betydde att kontakterna västerut försvagades, medan man knöt förbindelser söderut och österut, samtidigt som den inhemska instrumenttillverkningen blommade upp. I de nya stora kyrkorna i den nya huvudstaden Hfrs byggde den tyska firman E.F. Walcker stora instrument. Dock var det den svenske orgelbyggaren Gustaf Andersson som fick i uppdrag att bygga ny orgel i Åbo domkyrka efter den i branden förstörda Cahmanorgeln. Orgelbygget i Åbo leddes av Anders Thulé, som även fullbordade orgeln i Ingå kyrka 1842 och två år senare som självständig företagare byggde den 23-stämmiga orgeln i Ekenäs kyrka, i dag fullständigt renoverad.
Sin nästa orgel byggde Thulé i Kangasala där han grundade ett orgelbyggeri. Orgelbyggeriet utvidgades till orgelfabrik av sonen Bror Axel Thulé (1847-1911) under vars egid man byggde nästan 200 orglar. En annan finländsk orgelfabrik grundades av dansken Jens Alexander Zachariassen i Nystad 1870 där man under perioden 1870-1916 byggde 110 orglar. Flera mindre företag uppstod i slutet av 1800-t., bl.a. Lahden urkutehdas med Albanus Jurva som i samarbete med tyska Walcker byggde den stora orgeln (50 stämmor) i Tammerfors domkyrka 1907.
Åren 1920-40 var dock Kangasalan urkutehdas den enda inhemska orgeltillverkaren och dominerade helt. Anders Thulés sonson Martti förfinskade namnet till Tulenheimo. Bland de orglar fabriken byggde under hans ledarskap bör givetvis nämnas Finlands största orgel, orgeln i Lappo domkyrka.
Pertti Tulenheimo tog 1945 över efter fadern Martti i en tid som var omvälvande för allt o. På kontinenten hade den s.k. orgelreformen, eller -rörelsen uppstått, som uppställde gamla orglar, enkannerligen från barocken, som ideal. De tekniska nyvinningarna, pneumatik och elektricitet utdömdes och man byggde orglar med mekanisk speltraktur och registratur. Till Finland kom dessa ideal via danska och svenska orgelbyggare. 1952 grundade kantor-organisten Veikko Virtanen ett orgelbyggeri i Esbo, där han förverkligade de nya idealen. Den hälsosamma konkurrensen ledde till några av Finlands finaste orglar: Finlandiahusets orgel (Kangasala), Åbo domkyrkas orgel (Virtanen), Korsets kyrkas orgel i Lahtis (Virtanen), Nådendals kyrkas orgel (Kangasala) m.fl.
I början av det 21:a århundradet arbetar tre orgelbyggerier i Finland: Urkurakentamo Veikko Virtanen Oy, Urkurakentamo Martti Porthan samt Sotkamon urkujenrakentajat. (Folke Forsman)
Efter freden i Nystad 1721 var det fortfarande orgelbyggare från Sverige som reparerade och byggde nya orglar. I nationalhelgedomen i Åbo byggde tidens mest kände svenske orgelbyggare Johan Niclas Cahman en ny orgel som stod färdig år 1727. Ericus German från Stockholm byggde ny orgel i Gamlakarleby år 1738, sannolikt med utnyttjande av delar från bröderna Bejers 1600-talsorgel.
Orgeln i Fagerviks kyrka, landets äldsta spelbara orgel (5 stämmor), byggdes av Cahmans gesäll Olof Hedlund 1726. Det är oklart var orgeln först användes, men 1763 monterade organisten i Åbo domkyrka Carl Lenning upp den på brukskyrkans läktare där den numera står s.g.s. i originalskick.
På 1700-t. började man även i Finland bygga orglar. Det var vanligtvis organisterna som byggde orglar för sitt eget och sin församlings behov. Bland dessa tillfälliga orgelbyggare representerar Nils Strömbäck en mera professionell nivå, trots att han byggde endast tre instrument. Den år 1783 fullbordade orgeln (17 stämmor) i Raumo kyrka blev hans opus magnum, vars stolta barockfasad är bevarad.
Den förändrade politiska situationen på 1800-t. betydde att kontakterna västerut försvagades, medan man knöt förbindelser söderut och österut, samtidigt som den inhemska instrumenttillverkningen blommade upp. I de nya stora kyrkorna i den nya huvudstaden Hfrs byggde den tyska firman E.F. Walcker stora instrument. Dock var det den svenske orgelbyggaren Gustaf Andersson som fick i uppdrag att bygga ny orgel i Åbo domkyrka efter den i branden förstörda Cahmanorgeln. Orgelbygget i Åbo leddes av Anders Thulé, som även fullbordade orgeln i Ingå kyrka 1842 och två år senare som självständig företagare byggde den 23-stämmiga orgeln i Ekenäs kyrka, i dag fullständigt renoverad.
Sin nästa orgel byggde Thulé i Kangasala där han grundade ett orgelbyggeri. Orgelbyggeriet utvidgades till orgelfabrik av sonen Bror Axel Thulé (1847-1911) under vars egid man byggde nästan 200 orglar. En annan finländsk orgelfabrik grundades av dansken Jens Alexander Zachariassen i Nystad 1870 där man under perioden 1870-1916 byggde 110 orglar. Flera mindre företag uppstod i slutet av 1800-t., bl.a. Lahden urkutehdas med Albanus Jurva som i samarbete med tyska Walcker byggde den stora orgeln (50 stämmor) i Tammerfors domkyrka 1907.
Åren 1920-40 var dock Kangasalan urkutehdas den enda inhemska orgeltillverkaren och dominerade helt. Anders Thulés sonson Martti förfinskade namnet till Tulenheimo. Bland de orglar fabriken byggde under hans ledarskap bör givetvis nämnas Finlands största orgel, orgeln i Lappo domkyrka.
Pertti Tulenheimo tog 1945 över efter fadern Martti i en tid som var omvälvande för allt o. På kontinenten hade den s.k. orgelreformen, eller -rörelsen uppstått, som uppställde gamla orglar, enkannerligen från barocken, som ideal. De tekniska nyvinningarna, pneumatik och elektricitet utdömdes och man byggde orglar med mekanisk speltraktur och registratur. Till Finland kom dessa ideal via danska och svenska orgelbyggare. 1952 grundade kantor-organisten Veikko Virtanen ett orgelbyggeri i Esbo, där han förverkligade de nya idealen. Den hälsosamma konkurrensen ledde till några av Finlands finaste orglar: Finlandiahusets orgel (Kangasala), Åbo domkyrkas orgel (Virtanen), Korsets kyrkas orgel i Lahtis (Virtanen), Nådendals kyrkas orgel (Kangasala) m.fl.
I början av det 21:a århundradet arbetar tre orgelbyggerier i Finland: Urkurakentamo Veikko Virtanen Oy, Urkurakentamo Martti Porthan samt Sotkamon urkujenrakentajat. (Folke Forsman)