Oripää, kommun i Egentliga Finland 50 km n.o. om Åbo, Västra Finlands län. Areal 118 km2, invånare 1 422 (2011).
Oripää är en slättbygd kring Aura ås källflöden. Den uppdelas av skogspartier och av en ås, som löper från s.o. till n.v. och norrut övergår i en bred sandmo; särskilt ö. om denna finns vidsträckta myrar. Kommunens n. delar avvattnas av Yläneenjoki, som rinner till Pyhäjärvi. Bebyggelse finns främst i ådalarna; O. kyrkby med sin träkyrka från 1821 (Ch. Bassi) hade ca 730 inv. år 2000. O. är känt bl.a för sin äggproduktion. Bland sevärdheter märks Myllylähde, som uppges vara Nordens största källa, ur vilken strömmar i medeltal 6 500 m3 vatten om dygnet.
Oripää omtalas första gången 1421, blev kapell under Pöytis 1778 och bildade egen församling 1901. (A. Ylönen, Pöytyän, Yläneen ja Oripään historia vuoteen 1865, 1969)
Oripää är en slättbygd kring Aura ås källflöden. Den uppdelas av skogspartier och av en ås, som löper från s.o. till n.v. och norrut övergår i en bred sandmo; särskilt ö. om denna finns vidsträckta myrar. Kommunens n. delar avvattnas av Yläneenjoki, som rinner till Pyhäjärvi. Bebyggelse finns främst i ådalarna; O. kyrkby med sin träkyrka från 1821 (Ch. Bassi) hade ca 730 inv. år 2000. O. är känt bl.a för sin äggproduktion. Bland sevärdheter märks Myllylähde, som uppges vara Nordens största källa, ur vilken strömmar i medeltal 6 500 m3 vatten om dygnet.
Oripää omtalas första gången 1421, blev kapell under Pöytis 1778 och bildade egen församling 1901. (A. Ylönen, Pöytyän, Yläneen ja Oripään historia vuoteen 1865, 1969)
Oripää. Redan under tidig medeltid genomkorsades orten av den s.k. Knektvägen (Huovintie), som sträckte sig från Kumo till Åbo. Rester av denna väg har bevarats fram till våra dagar. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.