Pallas-Yllästunturi nationalpark

Pallas-Yllästunturi nationalpark, grundades 1938 och utvidgades 2005 till att omfatta 1 020 km2 i Muonio, Enontekis och Kittilä kommuner (motsvarar tidigare Pallas-Ounastunturi nationalpark och Ylläs-Aakenustunturi skyddsområde för gamla skogar). Parken är därmed tredje störst av landets nationalparker.

P. skyddar största delen av den mest betydande fjällkedjan i västra Lappland. Områdets landskapsbild domineras av fjäll och av de skogar och myrar i naturligt tillstånd som omger dessa. Den rena och vackra naturen samt den varierande terrängen erbjuder utmärkta möjligheter till friluftsliv.

Pallastunturifjällen har utsetts till ett av Finlands nationallandskap. Fjällkedjans sydligaste fjälltopp, Yllästunturi, med sina slalombackar hör inte till nationalparken. Hela nationalparkens högsta fjälltopp är Taivaskero (äv. kallad Himmelriiki, 807 m ö.h.) i Pallastunturimassivet. På dess s. sluttning ligger ett av Lapplands äldsta och mest kända turisthotell, ibruktaget 1938 och nedbränt av tyskarna 1944 samt återuppbyggt 1948; hotellet har senare tillbyggts i flera repriser. I n. domineras landskapet av Ounastunturifjällens svagt kuperade platå.

Naturgeografiskt är P. belägen i gränsmarkerna mellan Nordbotten, Skogslappland och Fjällappland och uppvisar en mångsidig och fängslande levnadsmiljö. På fjällen och i skogarna möts nordliga och sydliga arter. Fjällapplands naturum i Hetta, Kellokas naturum i Äkäslompolo och Pallastunturi naturum presenterar P. och de möjligheter att idka friluftsliv som parken erbjuder. Den har ca 300 000 besökare om året.



Pallastunturi.jpg

Pallas-Yllästunturi nationalpark. Fjällkedjans vegetation består av värdefulla gamla skogar med murknande träd samt myrar i naturtillstånd. Forskningen har konstaterat att det finns 28 hotade kärlväxter och 108 olika arter av tickor på Ylläs-Aakenus- området. Foto: Sakari Niemi.

Aktörer
upphovsman: JohanLindberg
ägare: Svenska folkskolans vänner
utgivare: Svenska folkskolans vänner
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 19.01.2011
Uppdaterat 19.01.2011