Parkano, stad i Birkaland 70 km n.o. om Tfrs. Areal 852 km2, invånare 6 982 (2011).
P. är en höglänt skogsbygd (intill 200 m ö.h.), genomdragen av åsar. Dessa löper i n.-s. riktning och utgår från det högland mellan Satakunta och Österbotten som avgränsar området mot n. Åsarna omges av mossar och kärr och vidgar sig ställvis till jämna sandmoar. Huvudbygden följer Ikalisstråten, som hör till Kumo älvs vattensystem; f.ö. är P. glest bebyggt.
Stadens centrum, den forna P. kyrkby (5 100 inv. 2000), är beläget vid järnvägen Björneborg-Haapamäki, invigd 1938, som korsas av banan Tfrs-P.-Seinäjoki, öppnad för trafik 1971. Bland byggnader märks träkyrkan (S. Köykkä-Köhlström, 1800) med klockstapel av gråsten (J. Ahrenberg, 1889). P. har bl.a. metall-, beklädnads- och träindustri; av företag kan nämnas en mekanisk verkstad (gr. 1962), idag ägd av Hollming Works Oy, och skodonstillverkaren Oy Avec-shoe Ltd (gr. 1989), som fortsätter en 1945 grundad skofabriks verksamhet, samt FennoSteel Oy (gr. 1992), som tillverkar bl.a. avgasrör. Torv upptas från den stora Lapinnevamyren bl.a. av statsbolaget Vapo Oy, vars distriktskontor för v. Finland är förlagt dit.
P. ("Parckana") är nämnt 1540; det hörde då till Tavastkyro, senare var Ikalis modersocken. P. blev kapell 1841 och bildade egen församling 1860. Kommunen förblev länge underutvecklad på grund av dåliga trafikförbindelser, men sedan förhållandena i detta avseende rättats till genom byggandet av Österbottniska banans nya sträckning i början av 1970-t. började en period av snabb utveckling. P. blev köping 1972 och stad 1977. (M. Sevio, Parkanon seurakunnan vaiheita, 1951; Parkanon ja Kihniön kirja, 1971)
P. är en höglänt skogsbygd (intill 200 m ö.h.), genomdragen av åsar. Dessa löper i n.-s. riktning och utgår från det högland mellan Satakunta och Österbotten som avgränsar området mot n. Åsarna omges av mossar och kärr och vidgar sig ställvis till jämna sandmoar. Huvudbygden följer Ikalisstråten, som hör till Kumo älvs vattensystem; f.ö. är P. glest bebyggt.
Stadens centrum, den forna P. kyrkby (5 100 inv. 2000), är beläget vid järnvägen Björneborg-Haapamäki, invigd 1938, som korsas av banan Tfrs-P.-Seinäjoki, öppnad för trafik 1971. Bland byggnader märks träkyrkan (S. Köykkä-Köhlström, 1800) med klockstapel av gråsten (J. Ahrenberg, 1889). P. har bl.a. metall-, beklädnads- och träindustri; av företag kan nämnas en mekanisk verkstad (gr. 1962), idag ägd av Hollming Works Oy, och skodonstillverkaren Oy Avec-shoe Ltd (gr. 1989), som fortsätter en 1945 grundad skofabriks verksamhet, samt FennoSteel Oy (gr. 1992), som tillverkar bl.a. avgasrör. Torv upptas från den stora Lapinnevamyren bl.a. av statsbolaget Vapo Oy, vars distriktskontor för v. Finland är förlagt dit.
P. ("Parckana") är nämnt 1540; det hörde då till Tavastkyro, senare var Ikalis modersocken. P. blev kapell 1841 och bildade egen församling 1860. Kommunen förblev länge underutvecklad på grund av dåliga trafikförbindelser, men sedan förhållandena i detta avseende rättats till genom byggandet av Österbottniska banans nya sträckning i början av 1970-t. började en period av snabb utveckling. P. blev köping 1972 och stad 1977. (M. Sevio, Parkanon seurakunnan vaiheita, 1951; Parkanon ja Kihniön kirja, 1971)
Parkano. I samband med andra världskriget ökade kommunens befolkning märkbart genom inflyttningen av karelare. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.