Pastinen, Ilkka Olavi (f. 17/3 1928 Åbo, d. 12/1 2018 Helsingfors), diplomat, en av sin generations främsta i Finland, tjänstgjorde inom utrikesförvaltningen 1952-91. Pastinen inledde sin karriär utomlands som attaché i Stockholm 1955. Två år senare blev Pastinen ambassadsekreterare vid FN-beskickningen i New York, vilket var avgörande för hans inriktning på FN-diplomati. Finlands medlemskap i världsorganisationen befann sig i början av en inkörsperiod som erbjöd utmaningar för en ung diplomat. Finland hade alldeles nyligen invalts i FN 1956. Vid notkrisens utbrott 1961 befann sig Pastinen på nytt i händelsernas centrum som nära medarbetare till statssekreterare Jaakko Hallama på utrikesministeriet. Det blev hans uppgift att analysera notens innebörd. Pastinen ingick också i den s.k. överstejuntan, som drev kampanjen för Max Jakobsons val till FN:s generalsekreterare. Påståendet att ledande UM-tjänstemän bedrev ett spel bakom ryggen på president Kekkonen verifieras inte av presidentens dagböcker, som visar att han var informerad om det segslitna valet av ny generalsekreterare. Pastinen nämns flera gånger som möjlig ersättare för Jakobson.
Då Finland första gången invaldes i FN:s säkerhetsråd 1969-71 var Pastinen minister och andre man på beskickning med Max Jakobson som ambassadör. Pastinen återvände som chef för FN-beskickningen 1977-82. Under tiden var han FN:s generalsekreterares representant vid nedrustningsförhandlingarna i Geneve och New York 1971-75. Pastinen utsågs till ordförande för FN:s första utskott som förberedde den 33:e generalförsamlingens viktigaste politiska frågor 1978, ett erkännande av både hans personliga kvalifikationer och Finlands neutralitetspolitik.
Pastinen avslutade sin UM-karriär som ambassadör i London 1983-91. Han publicerade sina minnen från diplomatåren i böckerna Yläkerran ylhäisyys (1994) och Diiva ja diplomaatti (1996).
Då Finland första gången invaldes i FN:s säkerhetsråd 1969-71 var Pastinen minister och andre man på beskickning med Max Jakobson som ambassadör. Pastinen återvände som chef för FN-beskickningen 1977-82. Under tiden var han FN:s generalsekreterares representant vid nedrustningsförhandlingarna i Geneve och New York 1971-75. Pastinen utsågs till ordförande för FN:s första utskott som förberedde den 33:e generalförsamlingens viktigaste politiska frågor 1978, ett erkännande av både hans personliga kvalifikationer och Finlands neutralitetspolitik.
Pastinen avslutade sin UM-karriär som ambassadör i London 1983-91. Han publicerade sina minnen från diplomatåren i böckerna Yläkerran ylhäisyys (1994) och Diiva ja diplomaatti (1996).