Paulaharju, Samuli

Paulaharju, Samuli (f. 14/4 1875 Kurikka, d. 6/2 1944 Uleåborg), amatöretnolog och skriftställare; lärare i dövstumskolan i Uleåborg 1906-35, föreståndare för det historisk-etnologiska museet i Uleåborg 1908-24. P. insamlade på det finska språkområdet ett synnerligen omfattande etnologiskt material, som tillföll främst Suomalaisen kirjallisuuden seura (Finska litteratursällskapet), Finlands nationalmuseum (bl.a. ca 8 000 fotografier) och Finsk-ugriska sällskapet. Han skrev utifrån sina anteckningar ett stort antal tidningsartiklar och sammanlagt ett tjugotal böcker om sina vandringar i Karelen och på Nordkalotten. Böckerna har intill nutid utkommit i flera upplagor och översättningar. Bland dessa märks Vanhaa Lappia ja Perä-Pohjaa (1923, sv. övers. Hågkomster från nordliga nejder, 1975), Ruijan suomalaisia (1928, sv. övers. Finnmarkens folk, 1973), Ruijan äärimmäisillä saarilla (1935, sv. övers. På Finnmarkens yttersta öar, 1982), Kiveliöitten kansaa, en bok om finnarna i Norrbotten, (1937, sv. övers. Ödebygdsfolk, 1966) och Karjalaista rakennustaitoa; Kuvaus Pohjois- ja Itä-Karjalan rakennuksista (2003). P. utgav vidare bl.a. den stadsetnologiska studien Vanha Raahe (1925). Erhöll professors titel 1943. (M. Harju, S.P. Ruijanrannan reppuherra, 1989)