Petäjävesi kyrka, träkyrka i Petäjävesi, byggd 1763-64 i dåtida Jämsä socken. P. uppfördes under ledning och enligt ritningar av snickarmästaren Jacob Clementsson Leppänen. Kyrkan representerar en luthersk korskyrkoarkitektur anpassad till den tidstypiska nordiska träbyggnadstraditionen med knuttimrade hörn. Den påminner till utseendet om många andra korskyrkor, men dess stockväggar har bibehållits synliga, utan yttre träpaneler. Även insidan har synlig, bilad stock, prydda endast sparsamt av rödmålade bårder. Väggarna är höga och ger utrymme för rymliga tunnvalv av trä i korsarmarna. Golvplankorna härstammar från virket i ett tidigare kapell på samma plats, som hade rests på 1720-t. De blankslitna träbänkarna och den dekorerade predikstolen är ursprungliga. Altartavlan från 1843, som föreställer den heliga nattvarden, är målad av Carl Fredrik Blom.
P. förseddes 1820-21 med en klockstapel, byggd av Jacob Leppänens sonson Erik Jacobsson Leppänen. Samtidigt förstorades sakristian och kyrkans fönster. Klockstapelns form är kvadratisk, med ingång från tre håll, på den fjärde sidan leder en täckt gång in till kyrkan. Kyrkan togs ur bruk 1879 och fick förfalla ända till 1929, då den "återupptäcktes" och ett omfattande och pietetsfullt musealt renoveringsarbete inleddes. Idag används kyrkan vid särskilda begivenheter under sommarhalvåret. Kyrkan, som anses vara ett unikt, bevarat mästerverk i sitt slag, är sedan 1994 upptagen på Unescos lista över omistliga världsarv. (Patrick Eriksson)
P. förseddes 1820-21 med en klockstapel, byggd av Jacob Leppänens sonson Erik Jacobsson Leppänen. Samtidigt förstorades sakristian och kyrkans fönster. Klockstapelns form är kvadratisk, med ingång från tre håll, på den fjärde sidan leder en täckt gång in till kyrkan. Kyrkan togs ur bruk 1879 och fick förfalla ända till 1929, då den "återupptäcktes" och ett omfattande och pietetsfullt musealt renoveringsarbete inleddes. Idag används kyrkan vid särskilda begivenheter under sommarhalvåret. Kyrkan, som anses vara ett unikt, bevarat mästerverk i sitt slag, är sedan 1994 upptagen på Unescos lista över omistliga världsarv. (Patrick Eriksson)