Pispala, trähusstad i Tfrs, byggd på sluttningarna av den branta Pispalaåsen (m. stadens högsta punkt, 159 m ö.h.), som är en fortsättning av Pyynikki, 7 500 inv. (2005). Där uppkom under 1800- talets sista decennier en oreglerad förortsbebyggelse. Byggnadsverksamheten var livlig fram till andra världskriget; huvuddelen av dagens byggnadsbestånd i P. består av småhus som härstammar från perioden 1910-30. Området inkorporerades med Tfrs 1937 (hörde tidigare till Pohjois-Pirkkala, nuv. Nokia stad). Stadsplaner har stadfästs 1945 och 1978. Den äldre stadsplanen som tillät byggandet av höghus på området förverkligades aldrig. Den nu gällande stadsplanen är uppgjord i syfte att bevara den unika miljön.
P. har hyst många av den finska litteraturens proletärförfattare (Lauri Viita, Hannu Salama m.fl.) och ofta avbildats i deras verk. Författaren Lauri Viitas barndomshem i P. har bevarats och är numera museum. Varala idrottsinstitut vid sjön Tahmela grundades 1909 som ett gymnastikinstitut för kvinnor. Verksamheten har sedan dess vuxit betydligt och blivit mångsidigare. Den gamla huvudbyggnaden tjänstgör numera som idrottsmuseum. (J. Riekkola/K. Helenius, P., 1976; Pispalan 20. vuosisata, red. K. Salo/S. Patjas; K. Helenius, P. Tampereen pääkaupunki, 2001)
P. har hyst många av den finska litteraturens proletärförfattare (Lauri Viita, Hannu Salama m.fl.) och ofta avbildats i deras verk. Författaren Lauri Viitas barndomshem i P. har bevarats och är numera museum. Varala idrottsinstitut vid sjön Tahmela grundades 1909 som ett gymnastikinstitut för kvinnor. Verksamheten har sedan dess vuxit betydligt och blivit mångsidigare. Den gamla huvudbyggnaden tjänstgör numera som idrottsmuseum. (J. Riekkola/K. Helenius, P., 1976; Pispalan 20. vuosisata, red. K. Salo/S. Patjas; K. Helenius, P. Tampereen pääkaupunki, 2001)