postcensur. En organiserad p. upprätthölls i Finland under ryska tiden och första världskriget, samt vid fronten under andra världskriget. P. i egentlig mening infördes av Gustaf Wilhelm Ladau, som 1810 erhöll i uppdrag att ordna Finlands postväsen. Han utnämndes 1811 till postdirektör. I Finland betraktades han som en rysk rapportör, han ansågs öppna och i politiskt syfte låta undersöka till postverket inlämnade brev.
En censurförordning fastställdes 1829, den var i kraft fram till 1865 års tryckfrihetsförordning. Censurförordningen begränsade i första hand det tryckta ordet, men kunde i princip också motivera censur av andra yttranden. En censuröverstyrelse och en censurkommitté tillsattes. Censuren skulle skydda tron, kejsaren och regimen, sedligheten och den personliga äran. I praktiken gällde censuren all samhällsomstörtande eller -förändrande verksamhet.
P. under andra världskriget var en del av den allmänna krigsövervakningen där statsmakten önskade kontrollera informationsflödet i landet, dels för att förhindra att fienden kom över känslig information, dels för att bevara samhällslugnet (Statens informationsverk). (T. Termonen, Postisensuuri Suomessa 1914-1918, 2 bd, 1997-99) (Joachim Mickwitz)
En censurförordning fastställdes 1829, den var i kraft fram till 1865 års tryckfrihetsförordning. Censurförordningen begränsade i första hand det tryckta ordet, men kunde i princip också motivera censur av andra yttranden. En censuröverstyrelse och en censurkommitté tillsattes. Censuren skulle skydda tron, kejsaren och regimen, sedligheten och den personliga äran. I praktiken gällde censuren all samhällsomstörtande eller -förändrande verksamhet.
P. under andra världskriget var en del av den allmänna krigsövervakningen där statsmakten önskade kontrollera informationsflödet i landet, dels för att förhindra att fienden kom över känslig information, dels för att bevara samhällslugnet (Statens informationsverk). (T. Termonen, Postisensuuri Suomessa 1914-1918, 2 bd, 1997-99) (Joachim Mickwitz)