Postvägen

Postvägen, historisk färdled mellan Stockholm och Åbo över Grisslehamn och Åland, uppkom under stormaktstiden, då behovet av säkert och snabbt utbyte av information blev uppenbar för kronan. P., som i stort sett följde en tidigare välkänd rutt, öppnades 1638 på initiativ av rikskansler Axel Oxenstierna. Varannan eller var tredje mil längs vägen inrättades s.k. posthemman, vars innehavare (postbönderna) hade att transportera posten till följande bonde, som i sin tur förde den vidare (Posten Finland Abp). Färderna över havet medförde stora risker, särskilt på vintern. Under 1700-t. inrättades ett flertal postkontor längs vägen. P:s betydelse minskade mot slutet av 1800-t., sedan ångbåtar börjat trafikera även vintertid; på land ersatte järnvägarna de gamla hästskjutsarna. P. användes för sista gången under den stränga vintern 1910-11, varefter den drogs in. Se även Sottunga.

P. och dess historia har på senare år börjat utnyttjas inom turismen, bl.a. i form av evenemang som den 1974 introducerade postrodden mellan Eckerö och Grisslehamn. 2002 inleddes ett turismprojekt för hela postrutten från Stockholm till Åbo. Verksamheten övertogs 2005 av föreningar i Sverige, på Åland och i Egentliga Finland; den sistnämnda står som arrangör för postrodden mellan Åland och Åbo, ett evenemang som arrangerades första gången 2003. (B. Wilén, Postfärder över Ålands hav och de åländska öarna, 1988; J. Masonen, Suuri postitie Varsinais-Suomessa, 1990; J. Andersson, P. över Åland, 1999)