rederier. I Finland var 2005 27 r. medlemmar i näringens topporganisationer Finlands rederiförening (6), Fraktfartygsföreningen (14) och Ålands redarförening (7). Det största r. (räknat i dwt) på fastlandet var Fortum oil Oy med 21 fartyg på sammanlagt 573 244 dwt. Lundqvist rederierna i Mariehamn har under utländsk flagg 7 tankfartyg på 704 893 dwt. I Fraktfartygsföreningen är Rederi Ab engship störst med 11 fartyg på sammanlagt 71 990 dwt. R. står också utanför de tre redarorganisationerna. En förteckning över landets r. ingår årligen i publikationen Finlands handelsflotta, som utges av bl.a. Sjöfartsverket, och i Finnish maritime index, utgiven av Breakwater publishing i Sverige.
I slutet av 1700-t. och på 1800-t. utövades rederinäringen, särskilt i städerna på västkusten, inte sällan av personer som kombinerade den med grosshandel. En annan vanlig företagsform var förr partrederiet, varvid ägandet var fördelat på många händer. Senare blev aktiebolagsformen dominerande, men särskilt mindre r. drivs fortfarande som öppna bolag.
Sjöfartens arbetsgivar- och näringspolitiska intressen bevakas av Finlands rederiförening (Suomen varustamoyhdistys) i Hfrs, som bildades 1975 genom sammanslagning av Finlands redareförening (Suomen laivanvarustajain yhdistys, gr. 1932) och Sjöfartens arbetsgivareförbund (Merenkulun työnantajaliitto, gr. 1956). På Åland verkar Ålands redarförening, gr. 1934. Fraktfartygsföreningen (Rahtialusyhdistys), gr. 1987 som Utrikessjöfartens småtonnageförening, antog det nuvarande namnet år 2000, då storleken på det anslutna tonnaget ökat. Föreningen representerar r. med lastfartyg i utrikesfart under finländsk flagg och har sitt kontor i Mariehamn. (Finlands rederiförening 1932-82. På egna kölar, 1982; J. Harberg: Ålands redarförening 1934-84, 1984; U. Lahtonen, Pientonniston nousu, Aallon pohjalta maailman merille, 1996) (Thure Malmberg)