Renvall, Viola

Renvall - Krokfors, Saga Viola Magdalena (f. 6/4 1905 Tfrs, d. 28/3 1998 Åbo), författare och pedagog, fil.mag. 1932. Renvall var verksam som lärare i svenska och historia vid svenska samskolan i Tammerfors 1930-36 och vid Pargas svenska samskola 1950-70. Hon är vardagsidyllens och den lågmälda trosvisshetens skald i finlandssvensk litteratur. Ofta skriver hon om hem, barn och grundläggande naturupplevelser. Den kristna övertygelsen blir sällan påträngande, utan hörs som en orgelton av glädje och tacksamhet i texterna. I hennes till synes så konstlösa dikter finns en stark sångbarhet, en rytmisk svikt som gjorde henne till en mycket läst poet. Med Jarl Hemmer som förebild debuterade hon med visboken Inom kretsen (1929), som följdes av en rad samlingar, bland dem Våg och vinge (1947), Blå vind (1969), Höstens glädje (1976) och Ibland om kvällarna (1983). Färdvägar (1986) innehåller drygt 150 av hennes bästa dikter, från de tidiga visorna i bunden form till den fria versen i senare böcker. En klassiker i sitt slag är samlingsvolymen Juldikter (1980, med flera senare upplagor). En stor läsekrets nådde Renvall även med sina dikter och berättelser för barn, samlade i böcker som Den olydiga stjärnan (1940) och Tio sagor om skogsfolket (1973). Från 1936 var hon gift med författaren Hjalmar Krokfors; tillsammans gav de bl.a. ut en antologi med religiös lyrik, I alla sammanhang (1980). (U. Sjölind, Saga Viola Magdalena Renvall - en författares liv, 2009). (Gustaf Widén)