riddarhusordning, stadga som bestämmer adelns sammansättning och verksamhetsformer, ståndsförfattning. Den första r. för det svenska riket utfärdades 1626. I den stadgades, att adeln skulle vara indelad i tre klasser; i var och en klass representerades ätterna vid riksdagen av sina huvudmän. Som ståndets beslut gällde den åsikt som omfattades av två av klasserna. Ståndets förhandlingar leddes av lantmarskalken. 1778 återupplivades 1626 års r., varvid klassindelningen, som avskaffats under frihetstiden, på nytt infördes. Definitivt avskaffades den i Finland först 1869; då erhölls kejsarens stadfästelse av en r. som två år tidigare antagits av adeln. Därförinnan hade den gamla r. från svenska tiden följts.
Då adeln 1906 förlorade sin representationsrätt som riksstånd, godkände ridderskapet och adeln en ny r., som dock trädde i kraft först 1918. Enligt denna sammanträder adeln vart tredje år i mars till ett adelsmöte för dryftandet av gemensamma angelägenheter. Urtima adelsmöten sammankallas av riddarhusets direktion. (P.O. v. Törne, Finlands r. 1818-1918, 2 bd, 1926-35)