rönn

rönn (Sorbus aucuparia) är ett lövträd som förekommer allmänt i hela landet från skogsgränsen i n. till yttersta skären mot havet i s. Vanliga växtplatser är löv- och blandskog, lundar och karga miljöer som berg och klippskrevor i skärgården. Om r. växer solitär, får sol och ljus, blir den förgrenad och buskformad, men i slutna bestånd blir stammen rak och trädormad. Finlands högsta r. är ca 18 m och växer i Loimaa.

R. är lätt att känna igen på sina parflikiga blad. Den blommar med gräddvita, starkt doftande blomklasar i juni, samtidigt som syrenen. De C- och A-vitaminrika bären mogar i augusti-september och antar då en blodröd färg. Bären är mycket eftertraktade av bärätande fåglar, t.ex. sidensvansar. R. sprids genom fåglars avföring, och därför kan man se r. uppe på stenar eller i andra träds mossbelupna grenklykor.

Rönnbarken har använts vid garvning, och vid textilfärgning används både bark och bär. Av r. tillverkades förr t.ex. hjulekrar och pinnar i höräfsor. Idag är det hårda och sega virket efterfrågat av möbelsnickare. Felfria, grova rönnstammar är dock p.g.a. viltskador svåra att uppbringa.

Till sorbussläktet hör också oxelrönn eller finnoxel (Sorbus hybrida) och oxel (Sorbus intermedia). Vardera arten växer sporadiskt i länderna kring Östersjön, men är i Finland viltväxande endast på Åland och i den åboländska skärgården. Oxel och oxelrönn har börjat användas vid planteringar i städerna vid sydkusten. Även deras bär är gouterade av fåglar. De högsta oxelrönnarna är 10 m, men rekordet torde innehas av ett exemplar i Botaniska trädgården i Hfrs, 14 m högt. Den grövsta oxeln med en omkrets av 243 cm på brösthöjd har hittats i Nokia. (Erik Schulman)