Rönngren, James Nikolai (Nicken) (f. 2/11 1880 Mariehamn, d. 26/4 1956 Hfrs), teaterchef. Rönngren hade studerat muntlig framställningskonst utomlands (och skapat sig ett namn som recitatör) då han 1908 blev lärare i ämnet vid Svenska teaterns nygrundade elevskola. Han var 1910-31 skolans föreståndare; hans mål var att skapa ett enhetligt finlandssvenskt scenspråk. Rönngren undervisade även bl.a. vid Helsingfors universitet. Han bidrog vidare aktivt till den inhemska teateridéns seger vid det årsmöte som garantiföreningen för Svenska teatern höll i december 1915.
Fr.o.m. spelåret 1916-17 var Svenska teatern inhemsk med August Arppe som teaterchef och Rönngren som styrelsens sekreterare. Han samlade småningom alla trådar i sin hand och utsågs 1919 till teaterchef och vd, en post som han med organisationsförmåga och pondus samt blick för det konstnärliga beklädde till 1954. Genom Rönngrens målmedvetna arbete och orubbliga tro på den inhemska scenkonstens framtid lades småningom den fasta grund på vilken Finlands svenska nationalscen bygger. Också i skådespelarnas och regissörernas mun växte han till en legend. Han var för många en fadersgestalt som ofta blandade sig i de anställdas privatliv, och som också kunde väcka enorm irritation då han ibland dök upp i repetitionernas slutskede och krävde stora förändringar. Om detta har bl.a. Nanny Westerlund vittnat i sina memoarer. Han erhöll professors titel 1947. (N. Lüchou, Rollerna talar, 1951; Finländska gestalter VI, 1967)
Rönngrens bror, sjökaptenen Claes Harry Rönngren (1875-1967), var 1908-47 befälhavare på FÅA:s passagerarångare Polaris, Oihonna och Ariadne.
Fr.o.m. spelåret 1916-17 var Svenska teatern inhemsk med August Arppe som teaterchef och Rönngren som styrelsens sekreterare. Han samlade småningom alla trådar i sin hand och utsågs 1919 till teaterchef och vd, en post som han med organisationsförmåga och pondus samt blick för det konstnärliga beklädde till 1954. Genom Rönngrens målmedvetna arbete och orubbliga tro på den inhemska scenkonstens framtid lades småningom den fasta grund på vilken Finlands svenska nationalscen bygger. Också i skådespelarnas och regissörernas mun växte han till en legend. Han var för många en fadersgestalt som ofta blandade sig i de anställdas privatliv, och som också kunde väcka enorm irritation då han ibland dök upp i repetitionernas slutskede och krävde stora förändringar. Om detta har bl.a. Nanny Westerlund vittnat i sina memoarer. Han erhöll professors titel 1947. (N. Lüchou, Rollerna talar, 1951; Finländska gestalter VI, 1967)
Rönngrens bror, sjökaptenen Claes Harry Rönngren (1875-1967), var 1908-47 befälhavare på FÅA:s passagerarångare Polaris, Oihonna och Ariadne.
Rönngren, Nicken. Själv född av rikssvenska föräldrar, arbetade han för att göra Svenska teatern i Hfrs till en finlandssvensk nationalscen. Ännu i början av 1900-t. kom största delen av teaterns skådespelare från Sverige. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.