Runeberg, Walter Magnus (f. 29/12 1838 Borgå, d. 23/12 1920 Hfrs), skulptör, son till Johan Ludvig Runeberg. Han studerade 1857-58 i hemlandet för C.E. Sjöstrand och R.W. Ekman och begav sig därpå till Köpenhamn, där han arbetade 1858-62, huvudsakligen under Thorvaldseneleven H.V. Bissens ledning. R. kom på detta sätt att tillägna sig en klassisk konstuppfattning, som bestod också under hans Romvistelse 1872-76; i Paris, där han var bosatt i sjutton år (1876-93), kompletterades den och ersattes delvis med ett franskt realistiskt drag. Till detta bidrog inte minst de stora monumentbeställningar han mottog från Finland; största delen av hans tid i Paris upptogs av arbetet på stoderna av hans far (Esplanadparken i Hfrs, avtäckt 1885, mindre replik i Borgå), Per Brahe (Åbo, 1888, mindre replik i Brahestad) och Alexander II (Senatstorget i Hfrs, 1894, efter skiss av Johannes Takanen). I Paris började R. även utföra porträtt, bl.a. av kända personer i hemlandet; den största spridningen har bysterna av fadern och Topelius fått. Han bodde 1893-96 i Köpenhamn och flyttade därefter till Hfrs. (P. Nordmann, W.R., 1918)
Runeberg, Walter. Signe Branders fotografi av skulptören sedan han efter många år utomlands 1896 flyttat till Hfrs, där hans tid framförallt upptogs av porträttbeställningar. Foto: Museiverket, Signe Brander.