Saarijärvi, stad i mellersta Finland 30 km n.v. om Äänekoski, Västra och Inre Finlands region. Areal 1 422 km2, varav 167 km2 vattenareal, invånare 10 380 (2011).
Saarijärvi, känt för sin karga skönhet, är ett storkulligt skogsland. Kommunen genomdras av en ås från n.v. till s.o. Kyrkbyn (5 800 inv. 2000) har ett vackert läge vid Saarijärvi sjö (areal 20,3 km2), som jämte sjöarna Pyhäjärvi (areal 64,8 km2) och Summarjärvi (areal 33,5 km2) bildar det centrala vattenområdet för Saarijärvistråten. Den sistnämnda sjön får tillflöden från en vidsträckt region (3 113 km2) s. om den stora landryggen (Suomenselkä) och rinner till Päijänne. Pyhä-Häkki nationalpark (inrättad 1956, utvidgad 1982, 13 km2) i kommunens nordöstra del uppvisar ett uråldrigt skogsbestånd med upp till 500 år gamla träd. Flera sällsynta fågel-, insekt- och växtarter har tagit sin tillflykt till parkens gamla skogar.
Saarijärvi erhöll järnvägsförbindelse 1960 (banan Äänekoski-Haapajärvi). Elektronik- och metallindustrin har idag en framträdande roll i stadens näringsliv; dessutom finns bl.a. grafisk industri. Största privata arbetsgivare är Efore Oyj (gr. 1975, 200 anst. 2005) som tillverkar elektronisk utrustning; vidare märks Thermia Oy (gr. 1959, hette tidigare bl.a. Arimax Oy och Högfors lämpö, nuv. namn sedan 1999, 120 anst. 2005), som tillverkar centralvärmepannor, bioenergibrännutrustning och jordvärmepumpar samt Logstor Finland Oy (fabrik i Saarijärvi sedan 1993, 50 anst. 2005), en producent av fjärrvärmerör.
Saarijärvi är en av regionens äldsta centralorter. Den lydde ursprungligen under Rautalampi socken, var 1628-39 kapell och blev sedan självständig församling. Socknens träkyrka uppfördes 1847-49 enligt ritningar av C.L. Engel. J.L. Runebergs vistelse som informator i Saarijärvi 1823-25 var ett viktigt skede i skaldens utveckling. Den avsatte senare tydliga spår i hans produktion, bl.a. i den kända dikten Bonden Paavo. Ett monument (H. Varja) över denne fingerade ödemarksbonde från 1800-talets början restes 1961 i kyrkbyn. Sedan 1920-talet har man i Saarijärvi vid midsommartid anordnat ett av landets mest kända friidrottsevenemang, Saarijärven juhannuskisat. 1977 invigdes ett Runebergmuseum på orten. Saarijärvi blev stad 1986. Vid ingången av 2009 förenades Pylkönmäki kommun med Saarijärvi (Saarijärven kirja, red. M. Jokipii, 1963; R. Kallio, Vanhan Saarijärven historia, 1973, 2:a uppl. 1987; H. Junnila, Saarijärven historia 1865-1985, 1995; O. Vuori, Kirkko keskellä kylää: Saarijärven seurakunnan vaiheita 1900-luvulla, 2000; Koko Saarijärvi. kiehui. Juhannuskisat 1920-luvulta 2000-luvulle, 2002; M. Lappalainen, Saarijärven korpivaellus 1939-1945, 2004)
Saarijärvi, känt för sin karga skönhet, är ett storkulligt skogsland. Kommunen genomdras av en ås från n.v. till s.o. Kyrkbyn (5 800 inv. 2000) har ett vackert läge vid Saarijärvi sjö (areal 20,3 km2), som jämte sjöarna Pyhäjärvi (areal 64,8 km2) och Summarjärvi (areal 33,5 km2) bildar det centrala vattenområdet för Saarijärvistråten. Den sistnämnda sjön får tillflöden från en vidsträckt region (3 113 km2) s. om den stora landryggen (Suomenselkä) och rinner till Päijänne. Pyhä-Häkki nationalpark (inrättad 1956, utvidgad 1982, 13 km2) i kommunens nordöstra del uppvisar ett uråldrigt skogsbestånd med upp till 500 år gamla träd. Flera sällsynta fågel-, insekt- och växtarter har tagit sin tillflykt till parkens gamla skogar.
Saarijärvi erhöll järnvägsförbindelse 1960 (banan Äänekoski-Haapajärvi). Elektronik- och metallindustrin har idag en framträdande roll i stadens näringsliv; dessutom finns bl.a. grafisk industri. Största privata arbetsgivare är Efore Oyj (gr. 1975, 200 anst. 2005) som tillverkar elektronisk utrustning; vidare märks Thermia Oy (gr. 1959, hette tidigare bl.a. Arimax Oy och Högfors lämpö, nuv. namn sedan 1999, 120 anst. 2005), som tillverkar centralvärmepannor, bioenergibrännutrustning och jordvärmepumpar samt Logstor Finland Oy (fabrik i Saarijärvi sedan 1993, 50 anst. 2005), en producent av fjärrvärmerör.
Saarijärvi är en av regionens äldsta centralorter. Den lydde ursprungligen under Rautalampi socken, var 1628-39 kapell och blev sedan självständig församling. Socknens träkyrka uppfördes 1847-49 enligt ritningar av C.L. Engel. J.L. Runebergs vistelse som informator i Saarijärvi 1823-25 var ett viktigt skede i skaldens utveckling. Den avsatte senare tydliga spår i hans produktion, bl.a. i den kända dikten Bonden Paavo. Ett monument (H. Varja) över denne fingerade ödemarksbonde från 1800-talets början restes 1961 i kyrkbyn. Sedan 1920-talet har man i Saarijärvi vid midsommartid anordnat ett av landets mest kända friidrottsevenemang, Saarijärven juhannuskisat. 1977 invigdes ett Runebergmuseum på orten. Saarijärvi blev stad 1986. Vid ingången av 2009 förenades Pylkönmäki kommun med Saarijärvi (Saarijärven kirja, red. M. Jokipii, 1963; R. Kallio, Vanhan Saarijärven historia, 1973, 2:a uppl. 1987; H. Junnila, Saarijärven historia 1865-1985, 1995; O. Vuori, Kirkko keskellä kylää: Saarijärven seurakunnan vaiheita 1900-luvulla, 2000; Koko Saarijärvi. kiehui. Juhannuskisat 1920-luvulta 2000-luvulle, 2002; M. Lappalainen, Saarijärven korpivaellus 1939-1945, 2004)
Saarijärvi. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Saarijärvi. Insjölandskapets skönhet har förtrollat och inspirerat många författare och konstnärer, utom Runeberg bl.a. Juhani Aho och Toivo Kuula. Foto: Lehtikuva Oy, H. Vallas.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.