Sällskapet för fred och vänskap mellan Finland och Sovjetunionen (Suomen-Neuvostoliiton rauhan ja ystävyyden seura, SNS), grundat 1940 efter vinterkriget i Hfrs av vänstersocialisten Mauri Ryömä, hade enligt sina stadgar till uppgift att arbeta för stärkandet av de fredliga och vänskapliga relationerna mellan Finland och Sovjetunionen samt att verka för främjandet av det ekonomiska och kulturella utbytet de båda länderna emellan. Sällskapet upprättade under sin kortvariga tillvaro 115 lokala underavdelningar, som totalt samlade inemot 40 000 medlemmar. Myndigheterna hade från början en negativ inställning till S., vilken uppfattades som en femte kolonn, och denna förstärktes ytterligare av dess klart uttalade godkännande av baltstaternas sovjetisering sommaren 1940. I samma riktning verkade kravaller mellan polis och folkhopar bl.a. i Hfrs (Hagnäs) och Åbo, som man uppenbarligen utan skäl påstod att S. haft andel i.
I den dåvarande politiska situationen fördömdes sällskapets verksamhet även av pressen och den allmänna opinionen. Utvecklingen ledde slutligen till att ledningen fängslades och sällskapet upplöstes genom beslut av Helsingfors rådstuvurätt i december 1940. (S. Karttunen, Ystävyys vastatuulessa, 1966)
I den dåvarande politiska situationen fördömdes sällskapets verksamhet även av pressen och den allmänna opinionen. Utvecklingen ledde slutligen till att ledningen fängslades och sällskapet upplöstes genom beslut av Helsingfors rådstuvurätt i december 1940. (S. Karttunen, Ystävyys vastatuulessa, 1966)