Saijonmaa, Arja

Saijonmaa, Arja (f. 1/12 1944 Hfrs), sångerska, främst känd som uttolkare av chansoner och politiska sånger. S., som gjort en speciell karriär som både finländsk och svensk artist, var 1965-69 verksam bl.a. som skådespelare, regissör och sångerska vid Ylioppilasteatteri i Hfrs. Efter en lovande debut som skivartist inom schlagerfacket fann hon den politiska sångrörelsen mer intressant och medverkade på ett antal av Love Records samlingsalbum samt gjorde ett soloalbum för bolaget 1973. I motståndet mot den grekiska militärdiktaturen träffade S. 1970 den grekiska kompositören Mikis Theodorakis och fick sitt internationella genombrott som sångsolist i hans ensemble på en omfattande världsturné 1970-72. Framgången med Theodorakis fortsatte 1977, då hon på skiva tolkade grekiska sånger på svenska; en finskspråkig samling skördade framgång två år senare. 1979 spelade S. in sånger av den chilenska sångerskan Violetta Parra på både svenska och finska. Av dessa har särskilt Jag vill tacka livet (Gracias a la vida) fått bestående popularitet. 1983 kom den dittills största finskspråkiga framgången med en samling översättningar av ryska sånger: Ystävän laulu (original av Vladimir Vysotskij, övers. Juha Vainio) blev den mest populära.

S. har deltagit i både den finska (1971 o. 1990) och den svenska (1987 o. 2005) uttagningen till Eurovisionsschlagerfestivalen samt gett talrika egna konserter, både i hemlandet och utomlands, framför allt i Sverige, där hon sedan mitten av 1970-t. huvudsakligen varit bosatt. S. har även framträtt som filmskådespelare och arbetat för FN; hon blev 1987 Goodwill-ambassadör för dess flyktingkommissariat och har vidare verkat inom UNESCO. För dessa insatser fick hon 1988 Eleanor Roosevelt-priset för mänskliga rättigheter. Utgav 1997 på norska en bok om bastu och bastubad, på svenska 2000 med titeln Sauna.