Salminen, Ilmari

Salminen, Ilmari (f. 21/9 1902 Elimäki, d. 5/1 1986 Kouvola), långdistanslöpare, hörde till 1930-talets kända löpargarde. S. tog OS-guld på 10 000 m i Berlin 1936 men föll på 5 000 m vid ingången till sista varvet och slutade sjätte. I de första EM-tävlingarna i Turin 1934 vann han 10 000 m och tog brons på 5 000 m samt upprepade segern på 10 000 m vid EM 1938. S. innehade världsrekorden på 10 000 m (30.05,6), 6 engelska mil (29.08,4), en halv timmes löpning (9 966,3 m), alla löpta 1937. Han erövrade sex finländska mästerskap, på 5 000 m 1932 och 1942, på 10 000 m 1934, 1935 och 1937 samt 1942, det sista vid en ålder av 39 år och 11 månader, vilket gör honom till den äldste mästaren genom tiderna på dessa sträckor. Notabelt är, att S. började träna först vid 27 års ålder och som 43-åring löpte 5 000 m på 15.06,6 samt två år senare 10 000 m på goda 31.45,6. Efter segern i Berlin befordrades S., som var stamanställd underofficer, till överfältväbel, populärt kallad "guldväbeln" (kultavääpeli). - Hans bröder, Manne S. (1908 -84) och Eino S. (1913-95) var 1938 och 1939 finländska mästare i stafett 4 x 800 m. Manne erövrade 1938 FM-brons på 800 m och var landslagsrepresentant mot Estland på 1 500 m. (Ingmar Björkman)