Salminen, Johannes

Salminen, Gustav Johannes (född 21/6 1925 Hammarland, död 23/5 2015 Helsingfors), författare och förlagsman, fil.dr 1955. Salminen var 1956-60 litterär rådgivare vid Söderströms förlag i Helsingfors och litterär chef 1961-91. Som förläggare kom han i hög grad att prägla det sena 1900-talets skönlitterära utgivning i Svenskfinland. Med sitt sinne för nya strömningar i tiden fångade han upp många begåvningar som snart var etablerade på parnassen. Sitt eget författarskap inledde Salminen med doktorsavhandlingen om Jarl Hemmer (1955), som lyhört beskriver den splittrade diktarens livsöde. Som frän och kontroversiell essäist väckte Salminen livlig debatt med Levande och död tradition (1963). Här angrep han det finlandssvenska etablissemangets försök att försköna skeendet under inbördeskriget 1918 och kritiserade också den litterära modernismens naturbundna idyllisering. I de följande essäsamlingarna Pelare av eld (1967), Slavarna kastar ingen skugga (1971) och Middagsdemonerna (1975) tar Salminen ofta upp Finlands brobyggande roll i ett historiskt perspektiv. Ständigt återvänder katoliken Salminen till medelhavskulturen med Rom som vallfärdsmål. Men även Istanbul och de bysantinska influenserna i Europa har blivit ett återkommande tema för hans odysséer i nuet och historien. Bland senare böcker märks Gränsland (1984), Minnet av Alexandria (1988), Den blå stenen (1994) och Undret i Bagdad (1997). Landskap i öster (1978) är en urvalsvolym. Om sin åländska hemhörighet vittnade Salminen ofta, inte minst i biografin över Julius Sundblom, Ålandskungen (1979). Spännande dialoger utspelas i brevvolymerna Puhe om Suomesta (1980, tillsammans med sociologen Antti Eskola) samt Sjunger näktergalen än i Dorpat? (1990) och Vita nätter och svarta (2002), där den estniske diktaren Jaan Kaplinski är medförfattare. Många av sina stora teman, inte minst behovet av etiskt-moraliska ställningstaganden i en materialistisk tid, sammanfattar Salminen i Skuggan på Kiasmas vägg (2004), som innehåller dagboksanteckningar från 2003. Som kolumnist i Helsingin Sanomat nådde han en stor finsk publik, medan han i Sverige regelbundet medarbetade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Salminen är en av de främsta stilisterna i finlandssvensk litteratur, en prosans ciselör som mot bakgrunden av en omfattande beläsenhet drar överraskande och obekväma slutsatser. Erhöll professors titel 1994, fil.dr h.c. 1990. (Gustaf Widén/red.)

SalminenJohannes

Salminen, Johannes. Kosmopoliten som hade två fasta punkter i tillvaron: Åland där han växte upp och Drumsö där han var bosatt. Foto: Lehtikuva Oy, H. Saukkomaa.

Aktörer
utgivare: Svenska folkskolans vänner
upphovsman: SigbrittBackman
ägare: Svenska folkskolans vänner
Ämnesord
författare, personer (individer), förlagsredaktörer, chefer
Objektet skapat och/eller period början
-.-.-
Period slutar
-.-.-
Typ
Text
Skapat 08.11.2010
Uppdaterat 12.04.2016