Salovaara (t. 1906 Sillfors), Väinö Veikko (f. 26/2 1888 Itis, d. 29/10 1964 Hfrs), politiker, ursprungligen eltekniker. S. var 1909-18 maskinmästare vid elverket i Hfrs och 1919-24 funktionär vid metallarbetarförbundet samt 1925-37 övermaskinmästare vid Elanto. Han kom efter hand att bekläda allt högre poster inom det socialdemokratiska partiet, var kommunikationsminister 1937-44, riksdagsman 1939-44 och partiordförande 1942-44. Tack vare sin förankring i fackföreningsrörelsen spelade han vid sidan av Väinö Tanner en viktig roll för den nationella enigheten under krigsåren. S. var 1942-51 biträdande stadsdirektör i Hfrs.