Sanden (f. Sergejeff), Gabriel (f. 21/1 1885 Nystad, d. 10/1 1933 Hfrs), författare och journalist. S. emigrerade tidigt till USA och försörjde sig som journalist vid olika tidningar i Chicago. Efter återkomsten till Finland var han reporter vid Åbo Underrättelser och huvudredaktör för tidningen Jakobstad, där han 1915 trotsade krigscensuren och dömdes till ett kortare fängelsestraff. Senare verkade S. som redaktör för månadstidskriften Schildts Revy 1917, gjorde ett inhopp som chefredaktör för Tammerfors Aftonblad 1924 och var Dagens Nyheters finländske korrespondent.
Men framför allt blev S. känd som författare i äventyrsgenren. Debutboken Svalget som skiljer (1910, under författarpseudonymen Göran Sandmarck) gav fräna bilder av industrialiseringen ur den utsatte arbetarens synvinkel. I den drygt 700-sidiga mastodontromanen Money (1916) byggde S. på sina erfarenheter från USA, där allt styrdes av penningens makt. Mitt i alla de spännande interiörerna från börshajarnas kvarter finns en kritisk distans och en hektisk språklig puls som fortfarande gör Money till ett tidsdokument av värde. Revolutionsromanen Blod (1918) följdes av När hafvet gaf igen (1918), Konsul Carlings hundår (1919), Guldfasanen (1920), Renate och den stora lögnen (1923) och Vineta (1925). Det var konventionella men välskrivna berättelser i underhållningsgenren och hörde till sin tids finlandssvenska bästsäljare. S. hade även en stor läsekrets i Sverige. (G. Widén, Den gåtfulle G. S., Hist. o. litt.hist. studier 63, 1988) (Gustaf Widén)
Men framför allt blev S. känd som författare i äventyrsgenren. Debutboken Svalget som skiljer (1910, under författarpseudonymen Göran Sandmarck) gav fräna bilder av industrialiseringen ur den utsatte arbetarens synvinkel. I den drygt 700-sidiga mastodontromanen Money (1916) byggde S. på sina erfarenheter från USA, där allt styrdes av penningens makt. Mitt i alla de spännande interiörerna från börshajarnas kvarter finns en kritisk distans och en hektisk språklig puls som fortfarande gör Money till ett tidsdokument av värde. Revolutionsromanen Blod (1918) följdes av När hafvet gaf igen (1918), Konsul Carlings hundår (1919), Guldfasanen (1920), Renate och den stora lögnen (1923) och Vineta (1925). Det var konventionella men välskrivna berättelser i underhållningsgenren och hörde till sin tids finlandssvenska bästsäljare. S. hade även en stor läsekrets i Sverige. (G. Widén, Den gåtfulle G. S., Hist. o. litt.hist. studier 63, 1988) (Gustaf Widén)