Sastmola, fi. Merikarvia, kommun i n. Satakunta ca 45 km n.o. om Björneborg, Sydvästra Finlands region. Areal 446 km2, invånare 3 304 (2011).
Kommunens tätast bebyggda delar utbreder sig kring mynningen av Karvianjoki, en å som upprinner i Kauhajoki. N. om denna huvudbygd sträcker sig ett glesare bebott område med stora myrar fram till den forna länsgränsen. Kusten kantas av en vidsträckt skärgård. Centralorten, Sastmola kyrkby, har ca 2 200 inv. (2000). Bland industrier märks ett sågverk som ägs av Finnforest Oyj (80 anst. 2003).
Sastmola koloniserades i början av 1300-talet av svenska nybyggare, men senare blev det finska befolkningselementet dominerande; kommunen förlorade sin tvåspråkighet 1936. De svensktalande, som ännu i början av 1900-talet uppgick till några hundra, har sedermera minskat till ett fåtal, huvudsakligen bosatta i den nordliga byn Kasaböle, där det fanns en svensk folkskola 1898-1967 ( Isak Smeds). I socknen verkade på 1700-talet predikanten Anna Rågel, över vilken man rest ett monument (1870). Sastmola avskildes 1639 från Ulvsby. Församlingens kyrka, uppförd 1899 enligt ritningar av J. Nordstrand, är en av landets största träkyrkor med sittplatser för över tvåtusen personer. (M. Santavuori, Merikarvian historia, 1981; M. Pekkanen, Rantahuoneita ja rääkipaatteja: merenmakuisia tarinoita Merikarvialta, 2003)
Kommunens tätast bebyggda delar utbreder sig kring mynningen av Karvianjoki, en å som upprinner i Kauhajoki. N. om denna huvudbygd sträcker sig ett glesare bebott område med stora myrar fram till den forna länsgränsen. Kusten kantas av en vidsträckt skärgård. Centralorten, Sastmola kyrkby, har ca 2 200 inv. (2000). Bland industrier märks ett sågverk som ägs av Finnforest Oyj (80 anst. 2003).
Sastmola koloniserades i början av 1300-talet av svenska nybyggare, men senare blev det finska befolkningselementet dominerande; kommunen förlorade sin tvåspråkighet 1936. De svensktalande, som ännu i början av 1900-talet uppgick till några hundra, har sedermera minskat till ett fåtal, huvudsakligen bosatta i den nordliga byn Kasaböle, där det fanns en svensk folkskola 1898-1967 ( Isak Smeds). I socknen verkade på 1700-talet predikanten Anna Rågel, över vilken man rest ett monument (1870). Sastmola avskildes 1639 från Ulvsby. Församlingens kyrka, uppförd 1899 enligt ritningar av J. Nordstrand, är en av landets största träkyrkor med sittplatser för över tvåtusen personer. (M. Santavuori, Merikarvian historia, 1981; M. Pekkanen, Rantahuoneita ja rääkipaatteja: merenmakuisia tarinoita Merikarvialta, 2003)
Sastmola. Har en karg och stenig skärgård, där det växer rikligt med havtorn. I kommunen förekommer även odling av denna C-vitaminrika frukt. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.