Schybergson, Emil

Schybergson, Ernst Emil (f. 6/1 1856 Åbo, d. 7/3 1920 Hfrs), bankman och politiker, fil.mag. 1877, viceh. 1887. S. tjänstgjorde 1877-90 vid Finlands Bank, var 1890-96 justitierådman i Hfrs, samtidigt från 1893 direktör för den konkursmässiga Ab Helsingfors folkbank, som han 1896 ombildade (bl.a. med hjälp av wallenbergska krediter) till ett nytt bankföretag, Privatbanken (sederm. fusionerad med Föreningsbanken). Han var 1904-05 förvisad till Novgorod; blev 1906 ordförande och vd för Finlands hypoteksförening.

S. deltog i de flesta lantdagarna 1885-1918, i ståndslantdagen i borgarståndet och i enkammarlantdagen som representant för Svenska folkpartiet (en partibenämning, som antogs på S:s förslag); tidvis följde han en självständig linje, som avvek från partiets ("grupp Schybergson"). Utgav bl.a. Historik öfver Finlands hypoteksförening 1861-1911 (1911) och Finlands Bank 1811-1911 (1914). Begick självmord sedan stora utländska lån tagna under och efter första världskriget i förening med markens försämrade värde skapat en ohållbar situation för hypoteksföreningen.