Segerstam, Leif Selim (f. 2/3 1944 Vasa), dirigent, tonsättare, pianist (1:a pris i Maj Lind-tävlingen 1962) och violinist. S. är bl.a. Vincent Persichettis (komposition) och Jussi Jalas (orkesterdirigering) elev, han fick dirigentdiplom från Sibelius-Akademin (1963) och Juilliard School of Music (1965). S. gjorde internationellt genombrott vid Stockholmsoperan, där han varit kapellmästare 1968 -71, musikchef 1971-72 samt chefdirigent sedan 1996. Han var kapellmästare vid Finlands nationalopera 1965-68 och dess chef 1973-74, senare har han gjort talrika gästspel där liksom vid Operafestspelen i Nyslott. S. har dessutom verkat som förste kapellmästare vid Deutsche Oper i Berlin (1972-73) samt chefdirigent för Österrikiska radions symfoniorkester (1975-82), Radions symfoniorkester i Hfrs (1977-87), Rheinland-Pfalz statsfilharmoniker (1983-89), danska radions symfoniorkester (1989-95) och Helsingfors stadsorkester sedan 1995.
S. har dirigerat många av de främsta europeiska och amerikanska orkestrarna, inte sällan även i egna verk. Mest känd är han som operadirigent (framförallt Wagner och Verdi) samt för sina personligt hållna och dramatiskt verkningsfulla tolkningar av den romantiska och senromantiska repertoaren (bl.a. Brahms, Mahler, Richard Strauss) samt Sibelius (skivinspelningar med bl.a. HSO), nutida musik (bl.a. Einojuhani Rautavaara) och nordisk musik. Han är en exceptionellt produktiv tonsättare; 150 symfonier (7 september 2005, ca 30 st. tillkommer varje år) samt talrika övriga orkesterverk, solokonserter, stråkkvartetter och övrig kammar- samt vokalmusik. Han utvecklade under 1970-t. sin karakteristiska "fripulsativa" stil, där eruptiva ton- och klangmassor konfronteras delvis slumpmässigt. S. har på senare tid i allt högre grad övergått till att skriva orkesterverk där dirigenten är överflödig. Sedan 1997 är han professor i orkesterdirigering vid Sibelius-Akademin. Nordiska rådets musikpris 1999. (M. Lindgren, L.S. Nyt!, 2005) (Mats Liljeroos)
S. har dirigerat många av de främsta europeiska och amerikanska orkestrarna, inte sällan även i egna verk. Mest känd är han som operadirigent (framförallt Wagner och Verdi) samt för sina personligt hållna och dramatiskt verkningsfulla tolkningar av den romantiska och senromantiska repertoaren (bl.a. Brahms, Mahler, Richard Strauss) samt Sibelius (skivinspelningar med bl.a. HSO), nutida musik (bl.a. Einojuhani Rautavaara) och nordisk musik. Han är en exceptionellt produktiv tonsättare; 150 symfonier (7 september 2005, ca 30 st. tillkommer varje år) samt talrika övriga orkesterverk, solokonserter, stråkkvartetter och övrig kammar- samt vokalmusik. Han utvecklade under 1970-t. sin karakteristiska "fripulsativa" stil, där eruptiva ton- och klangmassor konfronteras delvis slumpmässigt. S. har på senare tid i allt högre grad övergått till att skriva orkesterverk där dirigenten är överflödig. Sedan 1997 är han professor i orkesterdirigering vid Sibelius-Akademin. Nordiska rådets musikpris 1999. (M. Lindgren, L.S. Nyt!, 2005) (Mats Liljeroos)
Segerstam, Leif. Har gjort otaliga skivinspelningar som fått ett mycket gott mottagande. Han har tolkat på skiva bl.a. Sibelius, Mahlers och Nielsens samtliga symfonier och därtill flera samtida kompositörers verk. Foto: Lehtikuva Oy, H. Woestmann.