sexmän eller rotemästare, personer, som av sockenstämman utsågs att ansvara för vissa kyrkliga angelägenheter och för ordningen inom församlingen, d.v.s. upprätthållandet av kyrkotukten. S. var i flera århundraden ett betydelsefullt organ för sockenmenighetens kyrkliga självstyre. Ämbetet, som omnämns redan i de gamla svenska landskapslagarna, försvann 1865 när kommunallagen infördes. I Finland påträffas s. i urkunderna först i början av 1600-t., men institutionen är även här klart medeltida.