sexualbrott

sexualbrott. I samband med revideringen av strafflagens 20:e kapitel 1998 (i kraft sedan 1999, jfr sedlighetsbrott) uppdaterades lagstiftningen om s. Denna hade därförinnan fokuserat på förövarens sedlighetskränkande beteende, men nu betonades behovet av rättsskydd för den utsatta parten. Lagändringen 1998 indelar s. i våldtäkt, grov våldtäkt, tvingande till samlag samt tvingande till sexuell handling. Därtill infördes brottsrubriceringarna sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av barn, grovt sexuellt utnyttjande av barn och nya bestämmelser om koppleri. En förändring i positiv riktning med tanke på möjligheterna att utreda s. var att bl.a. våldtäkt ställdes under allmänt åtal, efter att tidigare ha varit målsägandebrott. Som ett sådant (åtal väcks endast efter brottsanmälan av målsäganden) definierar strafflagen i dess nuvarande lydelse tvingande till samlag, tvingande till sexuell handling och till vissa delar sexuellt utnyttjande (målsäganden eller ett vägande allmänt intresse har dock möjlighet att föra brottet till allmänna åklagaren).