Sievi, kommun i Norra Österbotten 70 km n.o. om Karleby. Areal 788 km2, invånare 5 285 (2011).
Sievi omfattar skogs- och myrmarker kring övre loppet av Vääräjoki (även Sievijoki, en av Kalajokis biälvar från väster, upprinner med två armar i Sievi). Ådalen med sina odlingar slingrar sig fram i många bukter. Det största samhället i denna är Sievi kyrkby (1 800 inv. 2000). En tidigare tämligen omfattande träindustri har bl.a. genom framgångsrika kommunala satsningar kunnat ersättas med teknologi- och beklädnadsindustri; de största privata arbetsgivarna är systemutvecklaren Scanfil Oyj (gr. 1976, 430 anst. 2003) och skodonstillverkaren Sievin jalkine Oy (gr. 1951, ca 290 anst. i Sievi 2010), som har fabriker även i Lappo och Oulainen.
Sievi blev kapell under Kalajoki 1645 och bildade 1862 egen församling, till en början benämnd Evijärvi; träkyrka, uppförd 1861 (R.W. Lüchow). På den plats där en äldre kyrka (från 1650-t.) stått finns i dag en bykyrka och ett begravningskapell (V. Karvonen, 1954). (M. Huurre m.fl., Suur-Kalajoen historia I, 1956; J. Tuulasvaara, Suur-Kalajoen historia II, 1960; A. Ruuttula-Vasari, Sievistä somman näköinen: Sievin historiaa, 1993, Sievinkylä: sievinkyläläisten historiaa, 1998)
Sievi omfattar skogs- och myrmarker kring övre loppet av Vääräjoki (även Sievijoki, en av Kalajokis biälvar från väster, upprinner med två armar i Sievi). Ådalen med sina odlingar slingrar sig fram i många bukter. Det största samhället i denna är Sievi kyrkby (1 800 inv. 2000). En tidigare tämligen omfattande träindustri har bl.a. genom framgångsrika kommunala satsningar kunnat ersättas med teknologi- och beklädnadsindustri; de största privata arbetsgivarna är systemutvecklaren Scanfil Oyj (gr. 1976, 430 anst. 2003) och skodonstillverkaren Sievin jalkine Oy (gr. 1951, ca 290 anst. i Sievi 2010), som har fabriker även i Lappo och Oulainen.
Sievi blev kapell under Kalajoki 1645 och bildade 1862 egen församling, till en början benämnd Evijärvi; träkyrka, uppförd 1861 (R.W. Lüchow). På den plats där en äldre kyrka (från 1650-t.) stått finns i dag en bykyrka och ett begravningskapell (V. Karvonen, 1954). (M. Huurre m.fl., Suur-Kalajoen historia I, 1956; J. Tuulasvaara, Suur-Kalajoen historia II, 1960; A. Ruuttula-Vasari, Sievistä somman näköinen: Sievin historiaa, 1993, Sievinkylä: sievinkyläläisten historiaa, 1998)
Sievi. På 1920-talet arbetade där ett sågverk som sysselsatte drygt 200 personer. I våra dagar har befolkningen i denna landsbygdskommun i motsats till de flesta andra i Glesbygdsfinland ökat med 10 % på tio år, vilket främst beror på ett livaktigt näringsliv. Karta: Arttu Paarlahti. Källa för areal- och befolkningsuppgifter: Statistikcentralen.
Bildkälla: Finl. kommunförbund.