självcensur

självcensur, under kalla kriget namn på de finländska mediernas strävan att självmant på förhand motverka att sådant som kunde skada relationerna till Sovjetunionen framfördes (finlandisering). Utvecklingen mot en s. inleddes redan under åren efter andra världskriget, då president Paasikivi upprepade gånger manade pressen till återhållsamhet i sin behandling av förhållandena i Sovjetunionen. I början av 1950-t. kom statsminister Kekkonen med en liknande uppmaning med hänvisning till i Moskva pågående handelsavtalsförhandlingar. Efter Stalins död skrev den finländska pressen synnerligen respektfullt om den avlidne diktatorn och framställde honom som en uppriktig vän av Finland.

Processen kulminerade 1974, då det i en gemensam finländsk-sovjetisk kommuniké med anledning av president Nikolaj Podgornyjs besök i Finland fastslogs att massmedierna i båda länderna hade ett ansvar för att de vänskapliga relationerna inte tillfogades skada. S. fick därigenom något av en officiell karaktär och erbjöd Sovjetunionen en möjlighet och t.o.m en viss rätt att ingripa mot inslag i finländska massmedier som inte föll ryssarna i smaken. Ännu så sent som 1983 konstaterade Finlands journalistförbund i sitt principprogram, att dess aktivitet på det internationella planet borde stå i samklang med den aktiva och fredsälskande neutralitetspolitik som baserade sig på vänskaps- och biståndspakten.

En central person i sammanhanget var Urho Kekkonen, som hade gjort sig själv till den främste garanten för den utrikespolitiska kontinuiteten och därmed kunde uppfattas ha ett ansvar även för mediernas rapportering om förhållandena i Sovjetunionen och om de finländsk-sovjetiska relationerna. Han ingrep upprepade gånger mot sådant som inte föll honom på läppen i detta avseende. Inom journalistkåren började man efter hand dra sig för att kritisera Kekkonen själv, av fruktan för att detta skulle framställas som en sovjetfientlig handling.

S. kan inte förklaras enbart med de sovjetiska påtryckningarna, utan det hela bottnade även i traditioner från ryska tiden, då Finland befann sig i en liknande politiskt underordnad situation. (E. Salminen, Aselevosta kaappaushankkeeseen. Sensuuri ja itsesensuuri Suomen lehdistössä 1944-48, 1979, Vaikeneva valtiomahti? Neuvostoliitto/Venäjä Suomen lehdistössä 1968-1991, 1996; T. Uskali, "Älä kirjoita itseäsi ulos": Suomalaisen Moskovan-kirjeenvaihtajuuden alkutaival 1957-1975, 2003; M. Uola, Itsesensuurin kritiikkiä, 2006)