skidskytte. Männens tävlingsprogram omfattar 20 km, man skjuter vid 4 och 17 km. På 10 km sprint och lagstafett sker skjutningen vid 2,5 och 7,5 km. På 12,5 km jaktstart skjuter man vid 2,5/5/7,5 och 10 km, i stafett vid 2 och 4 km, samt på 15 km gemensam start vid 3/6/9 och 12 km. På damernas 15 km sker skjutningen vid 2,5 och 12,5 km. Vid tävlingen i sprint 7,5 km och i lagstafett skjuter man vid 2,5 och 5 km, vid 10 km jaktstart vid 2/4/6 och 8 km. I stafett vid 2,5 och 5 km, samt vid 12,5 km gemensam start vid 2,5/5/7,5 och 10 km.
Idrotten infördes 1960 på det olympiska programmet, men förekom inofficiellt som extra gren första gången vid OS i Chamonix 1924, i form av en militärpatrullstafett (1 officer + 3 underofficerare el. soldater). Finlands lag, löjtnant Väinö Bremer, sedermera känd flygpionjär, och Augusti Eskelinen, Heikki Hirvonen samt Ville Mattila, kom på andra plats. Skidsträckan var 30 km. Vid OS i S:t Moritz 1928 var stafetten uppvisningsgren, och Finland belade på nytt andra platsen med laget Eino Kuvaja (fänrik) och Esko Järvinen, Kalle Tuppurainen samt Veikko Ruotsalainen. I Garmisch-Partenkirchen 1936 tog Finland inofficiellt lagsilver med laget Eino Kuvaja (löjtnant) och Olli Remes, Kalle Arantola samt Olli Huttunen. 1948 i S:t Moritz stod grenen sista gången inofficiellt på programmet (27 km), och Finland erövrade åter silvret med laget Eero Naapuri (kapten) och Vilho Ylönen, Mikko Meriläinen samt Tauno Honkanen.
Det nuvarande moderna femkampsförbundet, Union internationale de pentathlon moderne (UIPM), upptog 1957 s. på sitt program. Dagens internationella skidskytteförbund, International biathlon union (IBU), grundades först 1993. Det finländska moderna femkampsförbundet bildade 1958 ett skidskytteutskott, och följande år tävlade man första gången om FM-titeln på 20 km. OS-året 1960 bildades Finlands skidskytteförbund (Suomen ampumahiihtoliitto, Hfrs), som har över 100 medlemsföreningar med drygt 1 500 registrerade aktiva idrottare (2006). S. utövas sedan 1959 av Finlands svenska skidförbund (FSS).
Vid OS i Squaw Walley, där grenen stod på programmet första gången, tog Antti Tyrväinen (1933-2013) silver. Skidsskyttestafett infördes 1968 vid OS i Grenoble, och i Sapporo 1972 erövrade Finlands lag silvret med laget Esko Saira (f. 1938), Juhani Suutarinen (f. 1943), Heikki Ikola (f. 1947) och Mauri Röppänen (f. 1946). Framgångarna fortsatte i Innsbruck 1976, då Heikki Ikola vann silver på 20 km och stafettlaget Henrik Flöjt (f. 1952), Saira, Suutarinen samt Ikola likaså silver. Harri Eloranta (f. 1963) överraskade vid OS i Albertville 1992 och tog brons (10 km). Sin senaste olympiska medalj vann Finland 1998 i Nagano (10 km) genom Ville Räikkönen (f. 1972), som blev bronsmedaljör.
I VM (sedan 1958) tog Kalevi Huuskonen (f. 1932) guld på 20 km och i lag i Umeå 1961, medan Juhani Suutarinen segrade på både 10 och 20 km i Minsk 1974 samt fick silver i lag. Heikki Ikola var tredje finländare att vinna världsmästerskap individuellt, på 20 km i Anterselva (Italien) 1975, där han också ingick i det segrande finländska stafettlaget. Ikola upprepade sin seger på 20 km i Lillehammer 1977, och tog sin tredje individuella seger på hemmaplan i Lahtis 1981. Paavo Puurunen (f. 1973) vann VM-guldet (20 km) i Pokljuka (Slovenien) 2001. - FM-titeln för damer instiftades 1982, samma år som grenen togs upp på programmet i VM; i OS sedan 1992. Finlands lag vann VM-brons 1985, medan Tuija Vuoksiala fick individuellt brons (10 km) 1987. I VM i Chanty-Mansijsk (Ryssland) i mars 2011 vann Kaisa Mäkäräinen (f. 1983) Finlands första individuella VM-guld på damsidan, då hon segrade i jaktstarten (10 km). Mäkäräinen tog silver i sprinttävlingen (7,5 km).
En ny, med s. besläktad gren som på senare år har börjat förekomma både på VM, EM- och FM-nivå är skyttelöpning. (Ingmar Björkman/Mikael Finell)
Senare under mars 2011 segrade Mäkäräinen i världscupen vid tävlingarna i Holmenkollen med 1005 poäng och tog därmed hem den första världscupssegern i grenen någonsin. (red.)
Idrotten infördes 1960 på det olympiska programmet, men förekom inofficiellt som extra gren första gången vid OS i Chamonix 1924, i form av en militärpatrullstafett (1 officer + 3 underofficerare el. soldater). Finlands lag, löjtnant Väinö Bremer, sedermera känd flygpionjär, och Augusti Eskelinen, Heikki Hirvonen samt Ville Mattila, kom på andra plats. Skidsträckan var 30 km. Vid OS i S:t Moritz 1928 var stafetten uppvisningsgren, och Finland belade på nytt andra platsen med laget Eino Kuvaja (fänrik) och Esko Järvinen, Kalle Tuppurainen samt Veikko Ruotsalainen. I Garmisch-Partenkirchen 1936 tog Finland inofficiellt lagsilver med laget Eino Kuvaja (löjtnant) och Olli Remes, Kalle Arantola samt Olli Huttunen. 1948 i S:t Moritz stod grenen sista gången inofficiellt på programmet (27 km), och Finland erövrade åter silvret med laget Eero Naapuri (kapten) och Vilho Ylönen, Mikko Meriläinen samt Tauno Honkanen.
Det nuvarande moderna femkampsförbundet, Union internationale de pentathlon moderne (UIPM), upptog 1957 s. på sitt program. Dagens internationella skidskytteförbund, International biathlon union (IBU), grundades först 1993. Det finländska moderna femkampsförbundet bildade 1958 ett skidskytteutskott, och följande år tävlade man första gången om FM-titeln på 20 km. OS-året 1960 bildades Finlands skidskytteförbund (Suomen ampumahiihtoliitto, Hfrs), som har över 100 medlemsföreningar med drygt 1 500 registrerade aktiva idrottare (2006). S. utövas sedan 1959 av Finlands svenska skidförbund (FSS).
Vid OS i Squaw Walley, där grenen stod på programmet första gången, tog Antti Tyrväinen (1933-2013) silver. Skidsskyttestafett infördes 1968 vid OS i Grenoble, och i Sapporo 1972 erövrade Finlands lag silvret med laget Esko Saira (f. 1938), Juhani Suutarinen (f. 1943), Heikki Ikola (f. 1947) och Mauri Röppänen (f. 1946). Framgångarna fortsatte i Innsbruck 1976, då Heikki Ikola vann silver på 20 km och stafettlaget Henrik Flöjt (f. 1952), Saira, Suutarinen samt Ikola likaså silver. Harri Eloranta (f. 1963) överraskade vid OS i Albertville 1992 och tog brons (10 km). Sin senaste olympiska medalj vann Finland 1998 i Nagano (10 km) genom Ville Räikkönen (f. 1972), som blev bronsmedaljör.
I VM (sedan 1958) tog Kalevi Huuskonen (f. 1932) guld på 20 km och i lag i Umeå 1961, medan Juhani Suutarinen segrade på både 10 och 20 km i Minsk 1974 samt fick silver i lag. Heikki Ikola var tredje finländare att vinna världsmästerskap individuellt, på 20 km i Anterselva (Italien) 1975, där han också ingick i det segrande finländska stafettlaget. Ikola upprepade sin seger på 20 km i Lillehammer 1977, och tog sin tredje individuella seger på hemmaplan i Lahtis 1981. Paavo Puurunen (f. 1973) vann VM-guldet (20 km) i Pokljuka (Slovenien) 2001. - FM-titeln för damer instiftades 1982, samma år som grenen togs upp på programmet i VM; i OS sedan 1992. Finlands lag vann VM-brons 1985, medan Tuija Vuoksiala fick individuellt brons (10 km) 1987. I VM i Chanty-Mansijsk (Ryssland) i mars 2011 vann Kaisa Mäkäräinen (f. 1983) Finlands första individuella VM-guld på damsidan, då hon segrade i jaktstarten (10 km). Mäkäräinen tog silver i sprinttävlingen (7,5 km).
En ny, med s. besläktad gren som på senare år har börjat förekomma både på VM, EM- och FM-nivå är skyttelöpning. (Ingmar Björkman/Mikael Finell)
Senare under mars 2011 segrade Mäkäräinen i världscupen vid tävlingarna i Holmenkollen med 1005 poäng och tog därmed hem den första världscupssegern i grenen någonsin. (red.)