skollov

skollov. Inom den grundläggande utbildningen avbryts skolarbetet av olika lov. Lovens betydelse för rekreation och kraftsamling för både elever och lärare är stor. Utöver sommarlovet (från söndagen i vecka 22 till mitten av augusti) hålls sedan slutet av 1990-t. ett höstlov. Det traditionella jullovet firas över jul- och nyårshelgen. Sportlovet (vinterlovet) firas i februari-mars (veckorna 8,9 och 10 beroende på region i landet). Sportlovet infördes 1927 i Grankulla svenska samskola och 1934 i övriga läroverk samt ett år senare i folkskolorna; det infaller sedan 1966 regionvis. Påsklovet firas över påskhelgen. Se även potatislov.

Femdagarsveckans införande i skolorna i början av 1970-t. medförde en kännbar förkortning av såväl jul- som sommarlov; därtill indrogs en del andra lovdagar, s.s. Runebergsdagen, Svenska dagen (för svenskspråkiga elever), Aleksis Kivi-dagen (för finskspråkiga elever) och månadslovet (läroverken hade rätt till en extra lovdag i månaden). Lovens längd avgörs av skolan i samband med beslut om läsårstiderna och kan sålunda variera i landet.

S. skall inte förväxlas med rätt till frånvaro från skolan, som eleven kan få på vårdnadshavarens ansökan och som i allmänhet beviljas för att eleven skall ha möjlighet att följa med familjen på semesterresor eller deltaga i andra familjeaktiviteter. Under rätt till frånvaro från skolan gäller fortfarande elevens skyldighet att lära in det, som under motsvarande tid förmedlas i skolan. Läroplikten fortgår sålunda oavbrutet. (Per-Elof Boström)