skytte. Skyttesporten med handeldvapen fick ursprungligen sin början i Finland som en form av jakt under 1700- o. 1800-talets första årtionden, innan den utvecklade sig till rent tävlingsskytte mellan medlemmar och föreningar. 1865 grundades Finska jagtföreningen, senare Finlands jaktförening (Suomen metsästysyhdistys) och 1873 Tavastehus jaktförening, som hade egen skjutbana. I Hfrs grundade idrottsledaren och journalisten Alexander Hintze 1882 Helsingfors sportklubb, som hade både skjutning och skidsport på programmet. Klubben ordnade årligen en hembanetävling som omfattade hela landet och delade ut penningpris.
S. stod på programmet redan vid OS i Aten 1896 och har varit med sedan dess. 1907 grundades Internationella skytteförbundet, Union Internationale des fédérations et associationes de tir, som 1921 antog namnet Union internationale de tir och 1947 det nuvarande International shooting sport federation (ISSF).
De första FM-tävlingarna anordnades 1907 i Tavastehus, och finländska skyttar deltog första gången i olympiska spel i London 1908. På VM-nivå började man skjuta 1897. Det nationella skytteförbundet Suomen ampujain liitto (SAL) grundades 1919 och döptes 2000 om till Suomen ampumaurheiluliitto. Det har drygt 300 föreningar med ca 36 000 medlemmar. Svenskspråkiga Svenska Finlands skytteförbund (SFS) grundades 1922 med läraren Oscar Rosenqvist som förste ordförande. SFS ordnar sina egna mästerskap inom ramen för Finlands svenska idrott CIF.
Finland har haft stora skytteframgångar genom åren. På OS-nivå tog Nestori (Nestor) Toivonen (1865-1927) brons i hjortskytte (123 p.) i Stockholm 1912 och laget Toivonen, Axel Fredrik Londén (1859-1928), Iivo (Ivar) Väänänen (1877-1959) och Ernst E. Rosenqvist (1869-1932) likaså brons. I Antwerpen 1920 blev det bronsmedaljer på militärgevär liggande 300 m för laget Vilho (Vilhelm) Vauhkonen (1877-1957, 59 p.), Magnus Wegelius (1884-1936, 57 p.), Kalle (Kaarlo) Lappalainen (1877-1965, 57 p.), Veli Nieminen (1886-1936, 57 p.) och Voitto Kolho (1885-1963). I hjortskytte enkelskott erövrade laget Nestor Toivonen, Magnus Wegelius, Robert Tikkanen, Yrjö Kolho och Kalle Lappalainen silver med 159 poäng. Samma lag tog brons i hjortskytte dubbelskott. Lennart Hannelius (1893-1950) vann brons i Paris 1924 (hastighetsskjutning pistol 25 m) och Konni (Konrad) Huber (1892-1960) silver (lerduveskytte, 98 p.) Laget Konni Huber (94 p.), Robert Huber (1878-1946, 92 p.), Werner Ekman (1893-1968, 91 p.), Robert Tikkanen (1888-1947, 83 p.), Georg Nordblad (1894-1970, 80 p.) och Magnus Wegelius (79 p.) fick lagbrons. I London 1948 tog Pauli Janhonen (f. 1914) silver (frigevär 3 x 40 skott). I Hfrs 1952 lyckades Vilho Ylönen (1918-2000) ta brons (frigevär 3 x 40 skott) och Tauno V. Mäki (1912-83) likaså brons (hjortskytte). Finlands förnämsta OS-skytt genom tiderna, Pentti Linnosvuo, inledde med guld på fripistol i Melbourne 1956 (556 p.) och avslutade med guld på silhuettpistol i Tokyo 1964 (592 p.). Linnosvuo sekunderades väl av Väinö Markkanen (f. 1929), med guld på fripistol med 560 poäng. Rauno Bies (f. 1961) vann brons 1984 i Los Angeles (snabbpistol/olympiapistol). I Sydney 2000 tog Juha Hirvi (f. 1960) silver (3 x 40 skott). Finlands senaste OS-medaljör på herrsidan är Marko Kemppainen (f. 1976) som erövrade silver i Aten 2004 (skeet). Satu Mäkelä-Nummela (f. 1970) var Finlands enda OS-guldmedaljör i Peking 2008, då hon vann lerduvor/trapskyttet 75+25 (final)skott, 11/;20, med resultatet 70+21 = 91 p, vilket var nytt olympiskt rekord. Hon hade tidigare vunnit VM-brons individuellt och i lag 1995, VM-silver i lag i dubbeltrap 1994, samt många EM-silver- och bronsmedaljer i trap. Hennes tränare och man, Matti Nummela (f. 1955), blev mästare i olympisk/trap vid EM 1993 med Europarekordet 199/200, brons 1992, lagsilver 1978, brons 1983.
I VM-tävlingarna, som inleddes 1897 i Lyon, kan följande guldmedaljer noteras. Det började 1929 i Stockholm med lagguld (40 skott liggande, miniatyrgevär), med laget Einari Oksa (1891-1952), Lars Klärich, Viljo Aro, Sven-Oskar Lindgren (1905-68) och Albert Ravila (1897-1980). I Antwerpen 1930 vann Einari Oksa frigevär på 3 x 40 skott med 1 111 poäng och på frigevär 40 skott stående med 359 poäng. Kullervo Leskinen (1908-89) vann frigevär, 40 skott liggande med 389 poäng, och Sven-Oskar Lindgren miniatyrgevär 40 skott liggande. Lindgren och Leskinen tog guld på nytt i Lwow (Polen) 1931; den förstnämnda på frigevär 40 skott liggande (393 p.) och Leskinen på miniatyrgevär 40 skott knästående (387 p.) Framgångarna fortsatte i Granada 1933. Oksa vann på frigevär 40 skott liggande (388 p.) och Osmo Rantala (1908-2002) på miniatyrgevär 40 skott knästående (372 p.). I Rom 1935 vann Viktor Miinalainen (1902-88) frigevär 3 x 40 skott med 1 111 poäng, Lindgren militärgevär 3 x 20 skott med 440 poäng och Leskinen miniatyrgevär 40 skott med 375 poäng. Helsingfors stad stod värd för VM 30/7-9/8 1937 på Malms skjutbana. Olavi Elo (1913-79) satte nytt världsrekord på frigevär 40 skott stående med 362 poäng och upprepade bravaden på militärgevär 3 x 20 skott med 530 poäng. Oksa vann frigevär 40 skott liggande med 391 poäng. Nytt världsrekord satte också Kalle Liuhala (1898-1981) på militärgevär 20 skott liggande med 188 p. På miniatyrgevär 40 skott hette segraren Albert Ravila (396 p.). Konni Huber krönte framgångarna på hemmaplan med seger i lerduveskytte 300 duvor med 294 poäng. Vid de sista VM-tävlingarna före andra världskriget i Luzern 1939 vann Toivo Mänttäri (1904-92) miniatyrgevär 40 skott liggande på nytt världsrekord, fulla 400 p.
Stockholm var VM-stad 1947, då Pauli Janhonen vann frigevär 3 x 40 skott med 1 116 p. Stora framgångar noterades även i Buenos Aires 1949, då Olavi Elo vann frigevär 3 x 40 skott med 1 118 poäng och frigevär 40 skott stående med 364 poäng (världsrekord). Kullervo Leskinen vann frigevär 40 skott knästående med 375 poäng, Pauli Janhonen miniatyrgevär 3 x 40 skott med 1 165 poäng och miniatyrgevär 40 skott stående med 380 poäng (världsrekord). OS-året 1952 stod Oslo i turen som värdstad och Vilho Ylönen vann frigevär 40 skott knästående med 381 poäng (världsrekord), medan Kullervo Leskinen triumferade på frigevär 40 skott liggande med 392 poäng. Moskva var VM-stad 1958. Vilho Ylönen tog hem segern på frigevär 3 x 40 skott med 1 136 poäng och satte nytt världsrekord på miniatyrgevär på 40 skott knästående med 391 poäng. Jussi (Johannes) Nordqvist (1917-89) noterade nytt världsrekord på miniatyrgevär 30+ 30 skott 50+100 m liggande med 593 poäng. Pauli Janhonen var följande medaljör vid VM i Kairo 1962, då han vann militärgevär 3 x 20 skott med 537 poäng. De finländska pistolskyttarna stod för de största framgångarna i Seoul 1978. Seppo Mäkinen (f. 1941) vann grovpistol 30+30 skott med 592 poäng, och Paavo Palokangas (f. 1943) luftpistol 40 skott med 391 poäng. I viltmål 30+30 skott segrade Juha Rannikko (f. 1954) med 572 poäng.
Den första finländska guldmedaljen på damsidan vanns 1982 i Caracas, då Sirpa Ylönen (f. 1957) vann på standardminiatyrgevär 60 skott liggande med 594 poäng. I Moskva 1990 vann Satu Pusila (f. 1962) dubbeltrap (132+30) på nytt världsrekord. Pusilas framgångar fortsatte i Perth 1992, då hon på nytt vann dubbeltrap med 129. 1994 tog hon sin tredje dubbeltrapmedalj i Milano med 140, medan herrarna vann guld i lag, frigevär 300 m liggande, med laget Tapio Säynevirta (1965-2012), Kalle Leskinen (f. 1951) och Jukka Salonen (f. 1957), med 1 787 p. (världsrekord). Individuellt vann Jukka Salonen standardgevär 3 x 20 skott med 585 poäng. Laget Seppo Mäkinen, Jouni Vainio och Jari Koivu erövrade lagguld på standardpistol med 1 706 poäng. 1998 i Barcelona/Zaragoza vann Pusila sitt 4:e mästerskap, denna gång i trap 94 (70+24). I samma tävlingar tog Finlands herrar lagguld på olympiagevär 60 skott + final 10 skott med 1 720 poäng, med laget Pasi Wedman (f. 1975), Krister Holmberg (f. 1972) och Vesa Saviahde (f. 1975). Finländska herrlaget i skeet vann likaså guld med Jari Eklund (f. 1976), Janne Himanka (f. 1977) och Timo Laitinen (f. 1972), 361 poäng. Pia Juslin (f. 1969) segrade 1999 på dubbeltrap vid VM i Tfrs med 148. Guldmedalj blev det även för det finländska damlaget på sportgevär 60 skott liggande i Lahtis/Hollola 2002. Laget Helena Juppala (f. 1974), Viivi Villa (f. 1981) och Jenni Rantala (f. 1978) noterade 1 756 p. År 2008 blev ett toppår i skytte med Satu Mäkelä-Nummelas guld i trap och brons i herrarnas luftgevär, stående 10 m genom Henri Hänninen (f. 1980), med resultatet 598 + 101, = 699,4 p. I VM i Plzen, Tjeckien fick rutinerade Krister Holmberg en fullträff och vann miniatyrgevär 60 skott med 593 p., samt silver med luftpistol, 40 skott. Finlands lag, Holmberg, Markku Jetsonen, Staffan Holmström, var fjärde.
En känd skyttegestalt var även Pehr Evind Svinhufvud, republikens president 1931-37, som bl.a. vann två finländska mästerskap på militärpistol 30 skott för veteraner. En av landets förnämsta skyttetroféer är Mannerheims guldpokal, ett vandringspris, som instiftades till fältmarskalkens 70-årsdag 1937 och som första gången stod på spel vid VM i militärgevär i Hfrs detta år. (Urheiluammunta Suomessa. Suomen Ampujainliitto 1919-1994, 1994) (Ingmar Björkman)
S. stod på programmet redan vid OS i Aten 1896 och har varit med sedan dess. 1907 grundades Internationella skytteförbundet, Union Internationale des fédérations et associationes de tir, som 1921 antog namnet Union internationale de tir och 1947 det nuvarande International shooting sport federation (ISSF).
De första FM-tävlingarna anordnades 1907 i Tavastehus, och finländska skyttar deltog första gången i olympiska spel i London 1908. På VM-nivå började man skjuta 1897. Det nationella skytteförbundet Suomen ampujain liitto (SAL) grundades 1919 och döptes 2000 om till Suomen ampumaurheiluliitto. Det har drygt 300 föreningar med ca 36 000 medlemmar. Svenskspråkiga Svenska Finlands skytteförbund (SFS) grundades 1922 med läraren Oscar Rosenqvist som förste ordförande. SFS ordnar sina egna mästerskap inom ramen för Finlands svenska idrott CIF.
Finland har haft stora skytteframgångar genom åren. På OS-nivå tog Nestori (Nestor) Toivonen (1865-1927) brons i hjortskytte (123 p.) i Stockholm 1912 och laget Toivonen, Axel Fredrik Londén (1859-1928), Iivo (Ivar) Väänänen (1877-1959) och Ernst E. Rosenqvist (1869-1932) likaså brons. I Antwerpen 1920 blev det bronsmedaljer på militärgevär liggande 300 m för laget Vilho (Vilhelm) Vauhkonen (1877-1957, 59 p.), Magnus Wegelius (1884-1936, 57 p.), Kalle (Kaarlo) Lappalainen (1877-1965, 57 p.), Veli Nieminen (1886-1936, 57 p.) och Voitto Kolho (1885-1963). I hjortskytte enkelskott erövrade laget Nestor Toivonen, Magnus Wegelius, Robert Tikkanen, Yrjö Kolho och Kalle Lappalainen silver med 159 poäng. Samma lag tog brons i hjortskytte dubbelskott. Lennart Hannelius (1893-1950) vann brons i Paris 1924 (hastighetsskjutning pistol 25 m) och Konni (Konrad) Huber (1892-1960) silver (lerduveskytte, 98 p.) Laget Konni Huber (94 p.), Robert Huber (1878-1946, 92 p.), Werner Ekman (1893-1968, 91 p.), Robert Tikkanen (1888-1947, 83 p.), Georg Nordblad (1894-1970, 80 p.) och Magnus Wegelius (79 p.) fick lagbrons. I London 1948 tog Pauli Janhonen (f. 1914) silver (frigevär 3 x 40 skott). I Hfrs 1952 lyckades Vilho Ylönen (1918-2000) ta brons (frigevär 3 x 40 skott) och Tauno V. Mäki (1912-83) likaså brons (hjortskytte). Finlands förnämsta OS-skytt genom tiderna, Pentti Linnosvuo, inledde med guld på fripistol i Melbourne 1956 (556 p.) och avslutade med guld på silhuettpistol i Tokyo 1964 (592 p.). Linnosvuo sekunderades väl av Väinö Markkanen (f. 1929), med guld på fripistol med 560 poäng. Rauno Bies (f. 1961) vann brons 1984 i Los Angeles (snabbpistol/olympiapistol). I Sydney 2000 tog Juha Hirvi (f. 1960) silver (3 x 40 skott). Finlands senaste OS-medaljör på herrsidan är Marko Kemppainen (f. 1976) som erövrade silver i Aten 2004 (skeet). Satu Mäkelä-Nummela (f. 1970) var Finlands enda OS-guldmedaljör i Peking 2008, då hon vann lerduvor/trapskyttet 75+25 (final)skott, 11/;20, med resultatet 70+21 = 91 p, vilket var nytt olympiskt rekord. Hon hade tidigare vunnit VM-brons individuellt och i lag 1995, VM-silver i lag i dubbeltrap 1994, samt många EM-silver- och bronsmedaljer i trap. Hennes tränare och man, Matti Nummela (f. 1955), blev mästare i olympisk/trap vid EM 1993 med Europarekordet 199/200, brons 1992, lagsilver 1978, brons 1983.
I VM-tävlingarna, som inleddes 1897 i Lyon, kan följande guldmedaljer noteras. Det började 1929 i Stockholm med lagguld (40 skott liggande, miniatyrgevär), med laget Einari Oksa (1891-1952), Lars Klärich, Viljo Aro, Sven-Oskar Lindgren (1905-68) och Albert Ravila (1897-1980). I Antwerpen 1930 vann Einari Oksa frigevär på 3 x 40 skott med 1 111 poäng och på frigevär 40 skott stående med 359 poäng. Kullervo Leskinen (1908-89) vann frigevär, 40 skott liggande med 389 poäng, och Sven-Oskar Lindgren miniatyrgevär 40 skott liggande. Lindgren och Leskinen tog guld på nytt i Lwow (Polen) 1931; den förstnämnda på frigevär 40 skott liggande (393 p.) och Leskinen på miniatyrgevär 40 skott knästående (387 p.) Framgångarna fortsatte i Granada 1933. Oksa vann på frigevär 40 skott liggande (388 p.) och Osmo Rantala (1908-2002) på miniatyrgevär 40 skott knästående (372 p.). I Rom 1935 vann Viktor Miinalainen (1902-88) frigevär 3 x 40 skott med 1 111 poäng, Lindgren militärgevär 3 x 20 skott med 440 poäng och Leskinen miniatyrgevär 40 skott med 375 poäng. Helsingfors stad stod värd för VM 30/7-9/8 1937 på Malms skjutbana. Olavi Elo (1913-79) satte nytt världsrekord på frigevär 40 skott stående med 362 poäng och upprepade bravaden på militärgevär 3 x 20 skott med 530 poäng. Oksa vann frigevär 40 skott liggande med 391 poäng. Nytt världsrekord satte också Kalle Liuhala (1898-1981) på militärgevär 20 skott liggande med 188 p. På miniatyrgevär 40 skott hette segraren Albert Ravila (396 p.). Konni Huber krönte framgångarna på hemmaplan med seger i lerduveskytte 300 duvor med 294 poäng. Vid de sista VM-tävlingarna före andra världskriget i Luzern 1939 vann Toivo Mänttäri (1904-92) miniatyrgevär 40 skott liggande på nytt världsrekord, fulla 400 p.
Stockholm var VM-stad 1947, då Pauli Janhonen vann frigevär 3 x 40 skott med 1 116 p. Stora framgångar noterades även i Buenos Aires 1949, då Olavi Elo vann frigevär 3 x 40 skott med 1 118 poäng och frigevär 40 skott stående med 364 poäng (världsrekord). Kullervo Leskinen vann frigevär 40 skott knästående med 375 poäng, Pauli Janhonen miniatyrgevär 3 x 40 skott med 1 165 poäng och miniatyrgevär 40 skott stående med 380 poäng (världsrekord). OS-året 1952 stod Oslo i turen som värdstad och Vilho Ylönen vann frigevär 40 skott knästående med 381 poäng (världsrekord), medan Kullervo Leskinen triumferade på frigevär 40 skott liggande med 392 poäng. Moskva var VM-stad 1958. Vilho Ylönen tog hem segern på frigevär 3 x 40 skott med 1 136 poäng och satte nytt världsrekord på miniatyrgevär på 40 skott knästående med 391 poäng. Jussi (Johannes) Nordqvist (1917-89) noterade nytt världsrekord på miniatyrgevär 30+ 30 skott 50+100 m liggande med 593 poäng. Pauli Janhonen var följande medaljör vid VM i Kairo 1962, då han vann militärgevär 3 x 20 skott med 537 poäng. De finländska pistolskyttarna stod för de största framgångarna i Seoul 1978. Seppo Mäkinen (f. 1941) vann grovpistol 30+30 skott med 592 poäng, och Paavo Palokangas (f. 1943) luftpistol 40 skott med 391 poäng. I viltmål 30+30 skott segrade Juha Rannikko (f. 1954) med 572 poäng.
Den första finländska guldmedaljen på damsidan vanns 1982 i Caracas, då Sirpa Ylönen (f. 1957) vann på standardminiatyrgevär 60 skott liggande med 594 poäng. I Moskva 1990 vann Satu Pusila (f. 1962) dubbeltrap (132+30) på nytt världsrekord. Pusilas framgångar fortsatte i Perth 1992, då hon på nytt vann dubbeltrap med 129. 1994 tog hon sin tredje dubbeltrapmedalj i Milano med 140, medan herrarna vann guld i lag, frigevär 300 m liggande, med laget Tapio Säynevirta (1965-2012), Kalle Leskinen (f. 1951) och Jukka Salonen (f. 1957), med 1 787 p. (världsrekord). Individuellt vann Jukka Salonen standardgevär 3 x 20 skott med 585 poäng. Laget Seppo Mäkinen, Jouni Vainio och Jari Koivu erövrade lagguld på standardpistol med 1 706 poäng. 1998 i Barcelona/Zaragoza vann Pusila sitt 4:e mästerskap, denna gång i trap 94 (70+24). I samma tävlingar tog Finlands herrar lagguld på olympiagevär 60 skott + final 10 skott med 1 720 poäng, med laget Pasi Wedman (f. 1975), Krister Holmberg (f. 1972) och Vesa Saviahde (f. 1975). Finländska herrlaget i skeet vann likaså guld med Jari Eklund (f. 1976), Janne Himanka (f. 1977) och Timo Laitinen (f. 1972), 361 poäng. Pia Juslin (f. 1969) segrade 1999 på dubbeltrap vid VM i Tfrs med 148. Guldmedalj blev det även för det finländska damlaget på sportgevär 60 skott liggande i Lahtis/Hollola 2002. Laget Helena Juppala (f. 1974), Viivi Villa (f. 1981) och Jenni Rantala (f. 1978) noterade 1 756 p. År 2008 blev ett toppår i skytte med Satu Mäkelä-Nummelas guld i trap och brons i herrarnas luftgevär, stående 10 m genom Henri Hänninen (f. 1980), med resultatet 598 + 101, = 699,4 p. I VM i Plzen, Tjeckien fick rutinerade Krister Holmberg en fullträff och vann miniatyrgevär 60 skott med 593 p., samt silver med luftpistol, 40 skott. Finlands lag, Holmberg, Markku Jetsonen, Staffan Holmström, var fjärde.
En känd skyttegestalt var även Pehr Evind Svinhufvud, republikens president 1931-37, som bl.a. vann två finländska mästerskap på militärpistol 30 skott för veteraner. En av landets förnämsta skyttetroféer är Mannerheims guldpokal, ett vandringspris, som instiftades till fältmarskalkens 70-årsdag 1937 och som första gången stod på spel vid VM i militärgevär i Hfrs detta år. (Urheiluammunta Suomessa. Suomen Ampujainliitto 1919-1994, 1994) (Ingmar Björkman)