Standertskjöld, Carl August (d.ä.) (f. 9/11 1814 Asikkala, d.18/2 1885 Pburg) friherre, militär, industriman. S. var sonson till Henrik Johan Justander som blev adlad Standertskjöld 1772. S. som tidigt blev föräldralös växte upp i anspråkslösa förhållanden, men vann genom kadettskolan i Fredrikshamn, från vilken han utexaminerades som fänrik och primus 1834, inträde i den ryska militären och bereddes därmed karriärmöjligheter. Han deltog i kriget i Kaukasien 1837 och avancerade till kapten 1846. S. blev 1847 adjoint hos chefen för Tula gevärsfaktori och därefter överste (1847), generalmajor (1855) och chef för gevärsfaktoriet i Izjevsk samt från 1858 chef för Tula med 10 000 anställda. S. arrenderade med framgång sistnämnda industri 1864-70 och skapade sig en stor förmögenhet. Han var 1871-80 inspektör för alla gevärs- och patronfabriker i Ryssland. S. åtnjöt kejserlig gunst, förlänades flera ordnar, blev generallöjtnant (1867) och upphöjdes av Alexander II 1874 i friherrligt stånd, då han gjort en donation till folkskollärarnas i Finland pensionskassa.
Som industriman var han kompanjon och finansiär för bl.a. Ludvig Nobel. S. grundade 1872 Ingerois träsliperi i Sippola, i dag Stora Enso Anjalankoski, och 1873 Hovinsaari såg i Kotka. Förmögenheten som 1882 uppgick till ca 5,5 milj. mk investerades i industrier, stenhus i S:t Petersburg och vid Norra Kajen i Hfrs, jordagods i Ryssland samt sedan 1853 godsen Kirstula, Ryttylä, Lahdentaka och Suontaka, Laukko och Tottijärvi samt Koiskala i Tavastland och Boe i Nyland, sammanlagt ca 20 000 ha. Han stiftade 1873 Laukko fideikommiss för sin äldste son Herman, av faderns kusin generallöjtnanten J.M. Nordenstam 1869 adopterad Standertskjöld-Nordenstam. De övriga fem sönerna etablerade sig som godsägare, sonen Carl August S. d.y. som industriman. (T. Carpelan, Finsk biografisk handbok II, 1903, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna III, 1965; R.W. Tolf, Tre generationer Nobel i Ryssland, 1977; B. Lönnqvist, En finsk adelssläkts öden, 2006) (Bo Lönnqvist)
Som industriman var han kompanjon och finansiär för bl.a. Ludvig Nobel. S. grundade 1872 Ingerois träsliperi i Sippola, i dag Stora Enso Anjalankoski, och 1873 Hovinsaari såg i Kotka. Förmögenheten som 1882 uppgick till ca 5,5 milj. mk investerades i industrier, stenhus i S:t Petersburg och vid Norra Kajen i Hfrs, jordagods i Ryssland samt sedan 1853 godsen Kirstula, Ryttylä, Lahdentaka och Suontaka, Laukko och Tottijärvi samt Koiskala i Tavastland och Boe i Nyland, sammanlagt ca 20 000 ha. Han stiftade 1873 Laukko fideikommiss för sin äldste son Herman, av faderns kusin generallöjtnanten J.M. Nordenstam 1869 adopterad Standertskjöld-Nordenstam. De övriga fem sönerna etablerade sig som godsägare, sonen Carl August S. d.y. som industriman. (T. Carpelan, Finsk biografisk handbok II, 1903, Ättartavlor för de på Finlands riddarhus inskrivna ätterna III, 1965; R.W. Tolf, Tre generationer Nobel i Ryssland, 1977; B. Lönnqvist, En finsk adelssläkts öden, 2006) (Bo Lönnqvist)